Ingår i temat
Språkstörning
Läs senare

Kartläggning ska ge bättre stöd till skolorna

SpråkstörningEn enkät till 254 huvudmän och nära 1 000 rektorer ska ge svar på hur det ser ut för elever med språkstörning runt om i landet. Den ska också lägga grunden för att utforma stöd till skolorna.

28 Mar 2018
Illustration: Pia Koskela

I fjol presenterade Specialpedagogiska skolmyndigheten, spsm, en kartläggning av situationen i Stockholms län, Uppsala län och på Gotland för elever med grav språk-
störning.
– Den övergripande slutsatsen var att många skolhuvudmän i östra regionen behöver kompetensutveckling när det gäller behov, anpassningar och stöd, säger Ann Jacobson, specialpedagogisk rådgivare på spsm.

Kartläggningen visade också att överblicken när det gäller elever med språkstörning brast. Varannan skolhuvudman svarade att de på central nivå inte visste hur många elever med grav språkstörning som kommunen hade och var i skolsystemet som eleverna fanns.

Nu vill SPSM få en bild av läget i hela landet. I slutet av februari skickades en liknande enkät ut till 254 skolhuvudmän. Denna gång ställs frågor till både skolhuvudmän och rektorer, berättar Annelie Westlund, som också är rådgivare vid SPSM.
– Det finns en tendens till att det skiljer sig – att ju längre från en verksamhet som man är, desto bättre tycker man att det fungerar. Därför vill vi ställa ungefär samma fråga till rektorer som till skolhuvudmän, säger hon.

I den nya kartläggningen gäller frågorna också alla elever med språkstörning, inte bara dem med grav språkstörning.
– Vi har breddat begreppet. Vi behöver stötta alla elever som har språkliga svårigheter i skolan, inte bara dem som räknas till elever med grav språkstörning. Det brukar också råda viss förvirring när man kommer ut till rektorer och lärare: Vad är skillnaden på generell och grav språkstörning? Alla har inte kunskap om vad definitionen innebär och den är inte heller fastställd. Vi tror att språkstörning som paraplybegrepp ger mer information, säger Annelie Westlund.

Redan i maj ska en analys vara klar, om planeringen håller. Vilken typ av skolgång som elever med språkstörning har och om de har särskilda utbildningsalternativ, till exempel går i kommunikationsklass, är två frågeställningar.
– Vi har också frågat hur väl de här eleverna klarar kunskapskraven och om man följer upp kunskapsresultat. Det där är inte helt enkelt. Det kan vara en kombination av faktorer som gör att man inte klarar kunskapskraven, säger Annelie Westlund.

SPSM vill även veta hur kompetensen kring språkstörningar ser ut överlag hos skolor och skolhuvudmän och vilket stöd som de efterfrågar. I analysen ska frågor som spsm får in till sin rådgivning vägas in. Nära var femte förfrågan om specialpedagogiskt stöd rör på något sätt språkstörning – och då är gränsen rätt strikt dragen.
– Många frågor handlar om vad språkstörning får för konsekvenser för lärande och pedagogik, hur man anpassar i klassrummet och ger stöd i undervisning – helt enkelt får till en tillgänglig lärmiljö, säger Ann Jacobson.

Andra frågor kring språkstörning handlar exempelvis om forskning, betyg och bedömning.

Den regionala kartläggningen har lett till genomgångar ute hos enskilda kommuner, som velat ha guidning eller stöd. Det kan exempelvis handla om hur kompetensutveckling organiseras.
– Resultatet på nationell nivå ska ligga till grund för hur vi ska tänka och vilka insatser vi ska planera: Är det stödmaterial, fler kurser, webbkurser, fysiska kurser, läromedel – ska vi jobba mer med rådgivning och så vidare? Det är ju en väldigt stor grupp som vi pratar om, säger Annelie Westlund.

Det kan bli så att kartläggningen leder till olika insatser i olika regioner.
– Det är ju inte säkert att man efterfrågar samma sak i norra regionen som i södra. Vi eftersträvar hela tiden ett likvärdigt utbud, men likvärdigt behöver inte innebära att det ser likadant ut.

Nu hoppas SPSM att intresset för att svara på den nationella enkäten är lika stort som på den förra. Svarsfrekvensen då var så förvånande hög, 94 procent, att Ann Jacobson skrattar till när hon pratar om det.
– Det ger ju verkligen en indikation på att skolhuvudmännen ser den här frågan som väldigt angelägen och att de har ett stort behov av stöd, säger hon.

Alla artiklar i temat Språkstörning (5)

ur Lärarförbundets Magasin