Läs senare

Kritik mot Liberalernas förslag om särlösningar

AKTUELLTGör fler särskilda undervisningsgrupper, föreslår Liberalerna. Fel väg att gå, anser Lärarförbundet medan Lärarnas Riksförbund är mer positivt.

29 maj 2018

Elever får dåligt stöd i skolan och det beror på inkluderingen, slog Liberalernas partiledare Jan Björklund fast när han i maj presenterade förslag kring elever i behov av stöd. Inrätta fler särskilda undervisningsgrupper och specialskolor, löd receptet.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker att Jan Björklund börjar i fel ände.
– Vi kan inte kompensera brister i systemet med särlösningar.

Det går inte att lägga skulden på inkluderingen, enligt Johanna Jaara Åstrand. Fokus bör i stället, anser hon, sättas på att ”säkra insatstrappan”, det vill säga extra anpassningar inom klassens ram innan större stödåtgärder sätts in:
– Insatstrappan har stora brister, men vad beror det på? Jo, det saknas såväl utbildade lärare som specialpedagoger och speciallärare. Lärarna behöver bättre möjligheter att samarbeta kring de extra anpassningarna, till exempel med andra professioner inom elevhälsan.

Med sitt utspel bekräftar Jan Björklund den frustration som lärare känner över att sakna resurser till stöd, påpekar Johanna Jaara Åstrand. Däremot håller hon inte med om att lösningen är att lyfta ut elever.
– Det kan vara rätt för några elever, men inför varje sådant beslut är det viktigt att de pedagogiska bedömningarna väger tungt, säger hon och framhåller att forskningen pekar på en rad risker med särlösningar.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är positiv till Liberalernas förslag, även om hon ser att Jan Björklund egentligen inte föreslår något nytt. Lagen tillåter redan såväl särskilda undervisningsgrupper som specialskolor.
– Men här finns en skillnad mellan teori och praktik. Skolorna använder den möjligheten alldeles för lite. Jag tolkar det som att Björklund föreslår en kursändring och det tror jag är bra, säger hon.

Enligt Åsa Fahlén hyllar många rektorer inkluderingen samtidigt som de tolkar den snävt: alla elever ska befinna sig på samma plats.
– Och så har inkluderingstanken kommit att kombineras med den snåla ekonomiska situationen. Dessa faktorer samverkar på ett negativt sätt, man tänker att det blir billigare att ha alla barn i ett klassrum.

ur Lärarförbundets Magasin