Läs senare

Lär sig ta plats i samhället

REPORTAGEI stället för särskilda insatser vill specialläraren Maria Glawe utveckla tillgängliga lärmiljöer för alla. Svaret har hon hittat i ”real cases”, projekt nära knutna till arbetsliv och samhälle.

My Karlsson och Kimberlyn Wahlkvist redovisar sitt real case-projekt. De har valt att göra ett mobilspel, Global Quiz, som tar upp FN:s globala mål om hållbar utveckling. Foto: Aline Lessner

Det är projektredovisningsdags för eleverna som har gått i speciallärare Maria Glawes undervisningsgrupper i svenska på resurscent­rum på Söderslättgymnasiet i Trelleborg. Framme vid en storbildsskärm i skolbiblio­teket står Caroline Nilsson, Wille Petersson och Victoria Ström Winborg. De berättar om hur de löste sitt uppdrag med att skriva ett remissyttrande till Trelleborgs kommuns förslag till klimatanpassningsplan. Det här läsåret har nämligen alla real cases, eller värdeskapande lärande som Maria Glawe gärna kallar det, på olika sätt knutit an till FN:s globala mål om hållbar utveckling.
– Texten från kommunen var svår att ta sig igenom med många ord vi inte kände igen. Men vi tog det bit för bit och hjälptes åt. Och sedan har vi tänkt ut olika saker som vi tror är viktiga att få med utifrån barns och ungas perspektiv, säger Caroline Nilsson.

I yttrandet som nu är skickat till kommunen har gruppen till exempel föreslagit en återkommande dag då Trelleborgs alla förskolebarn ska samlas och få lära sig vad de kan göra för att leva mer miljövänligt.
– Vi har ju själva lärt oss mycket om hållbarhet genom vårt arbete med olika real cases. Vi tycker det är viktigt att man börjar tidigt, säger Wille Petersson.

Jag utmanar hela tiden mina elever att våga gå ett steg längre än de tror att de klarar. Då måste jag även utmana mig själv.

Och eleverna i gruppen har redan fått respons. Förslaget är publicerat på kommunens hemsida och har fått ett diarienummer. Dessutom var kommunens klimatsamordnare på besök för några dagar sedan och berättade att hon var imponerad av det tydliga barnperspektiv som eleverna har fått med.
– Hon ska läsa upp våra förslag i en dragning för politiker och tjänstemän i hela Region Skåne, säger Victoria Ström Winborg.

Maria Glawe är förutom speciallärare med inriktning på språk-, läs- och skrivutveckling även förstelärare med skolutvecklingsansvar. Och om det har hon många tankar.
– Jag utmanar hela tiden mina elever att nå progression och våga gå ett steg längre än de tror att de klarar. Då måste jag även utmana mig själv och mina egna komfortzoner som lärare. Det förhållningssättet vill jag sprida till mina kollegor.

När undervisningen knyts nära övriga samhället, blir det tydligare för eleverna vad de kan ha den nya kunskapen till, menar Maria Glawe. Foto: Aline Lessner

I Maria Glawes undervisningsgrupper i svenska går elever från flera olika program och årskurser. En del har någon form av diagnos, andra inte. Gemensamt är dock att alla har haft en lång uppförsbacke i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Men orsaken tycker Maria Glawe inte spelar någon roll.
– Min utgångspunkt är att våra olikheter är en styrka. Och jag tänker också att alla behöver en gemenskap, även de som tas ut från sin egen klass för att den speciella anpassningen där inte räcker till. Därför lägger jag upp mycket av arbetet i olika samarbetsprojekt. Eleverna lär och utvecklas mycket av varand­ra, även om samarbetet kan se olika ut utifrån förutsättningar och behov.

Maria Glawe är dessutom noga med att allt som händer i undervisningen ska beröra eleverna i deras liv. Det ska vara tydligt att den där färdigheten som de kämpar för att nå, kan ha en mening i deras framtid. Annars är det ju svårt att hitta motivation till varför man ska anstränga sig så hårt. Och här kommer det värdeskapande lärandet in.
– Jag har en holistisk syn på undervisning, hela elevens liv måste tas med. Skolan ska inte vara ett separat spår, vid sidan om.

Real cases gör att Emilia Pausic, Julia Andersson, Wille Petersson och Caroline Nilsson lär sig mycket om en specifik fråga, samtidigt som de får lära sig att ta kontakt med nya människor och befinna sig i nya sammanhang. Foto: Aline Lessner

Maria Glawe började jobba med att samverka med aktörer utanför skolan redan i början av 2000-talet, när hon var lärare i svenska och SO i Rosengård i Malmö. När hon kom till Trelleborg passade hennes pedagogiska metoder som hand i handske, här finns nämligen ett kommunövergripande mål om just samverkan. Bildningsförvaltningen har en särskild enhet som kallas Skola-arbetsliv och som jobbar för att knyta band mellan dessa delar av samhället.
– De finns behjälpliga och bidrar med många kontakter. Men oavsett i vilken kommun man verkar, tror jag att detta arbetssätt också kräver att man tänker om. Annars blir det övermäktigt.

I stället för att se på sig själv som en ensam lärare som ska ordna och planera allt, me­nar Maria Glawe att det handlar om att släppa kontrollen och låta eleverna och andra aktörer vara med.
– Men jag som lärare måste hela tiden vara mycket närvarande i det som sker och ha en tydlig riktning mot de mål vi ska nå. Vi ska bredda kunskaperna, men också fördjupa oss.

Jag brukar inte nämna att eleverna läser med speciallärare, det är inte relevant. De tävlar i samma kategori som vilken annan klass som helst.

En annan viktig del handlar för Maria Glawe om elevernas självkänsla, framtidstro och livskvalitet. När hon möter dem i början av en kurs upplever hon ofta att detta är områden som behöver stärkas och lägger därför mycket kraft på det.
– Jag vill främja deras dynamiska mindset och komma bort från press, låsningar och ångest inför ämnet. Jag vill få dem att hitta en nyfikenhet, glädje och tro på att det går.

Maria Glawe sänker aldrig krav eller plockar bort moment från undervisningen. När hon möter elever med särskilda utmaningar fokuserar hon i stället på att hitta nya vägar. Foto: Aline Lessner

Inte sällan har eleverna varit med om att ta sig igenom grundskolan genom att and­ra lärare sänkt kraven eller plockat bort moment. Så var det till exempel för Elisabeth Anagnosti som snart har gått ut första året på frisörprogrammet. När hon kom till Maria Glawe läste hon enbart lättlästa böcker, sådana som brukar förekomma i lågstadiet, och kunde bara skriva texter i punktform.
– Jag förstår inte hur jag kunde bli godkänd genom grundskolan. Men lärarna lät mig slippa göra många saker.

Med stöd av Maria Glawe har hon nu utvecklats till att bli både en ”långbokläsare” och skribent. Nyligen blev Elisabeth Anagnosti publicerad i en antologi av Läsrörelsen. Hennes text med rubrik ”Tänk om jag hade vetat tidigare”, som handlar om diagnosen språklig sårbarhet och hennes skolerfarenheter, blev en av hundra utvalda i hela landet.

Maria Glawe är ”allergisk” mot inställningen att elever i behov av särskilt stöd ska spela på en annan arena, inte ha förväntningar på sig.
– I stället för att plocka bort eller sänka krav, behöver vi hitta nya vägar. Dessa ska utgå från att ha elevens bästa i fokus, inte skolans, säger hon.

Och då kan målet att få skriva en text för en riktig publik i en riktig bok, som berättar om de egna erfarenheterna, vara en sporre.
– Jag vill dela med mig av mina erfarenheter, få andra att känna sig mindre ensamma och dessutom visa att det går om man inte ger upp, säger Elisabeth Anagnosti.

Maria Glawe menar också att mycket handlar om relationer. Särskilt för elever med låg självkänsla inför sina förmågor är det viktigt att bli del av ett sammanhang, knyta kontakter och träffa människor man aldrig skulle ha mött annars. Plötsligt kan nya vägar och drömmar öppna sig.
– Sociala relationer och nya sammanhang kan vara svårt för mina elever. Då är det viktigt att få träna på det under goda förutsättningar och uppleva att man lyckas.

Nyligen publicerades Elisabeth Anagnostis text om de egna upplevelserna av språklig sårbarhet i en antologi av Läsrörelsen.
Maria Glawes undervisning har gjort henne till både skribent och aktiv ”långbokläsare”. Foto: Aline Lessner

Varje termin inleder Maria Glawe med att presentera ett antal real cases för sina elever. Hon och samarbetspartnerna formar rubrikerna, men eleverna väljer själva det eller de projekt som de känner lust inför. Grupperna bildas sedan utifrån elevernas val. Elisabeth Anagnosti och Mattias Karlsson, som går handelsprogrammet, valde förra hösten ett projekt med att utveckla en app som på något sätt skulle beröra FN:s globala mål. Efter många långa samtal, mycket läsning och research, började de skissa på ett quiz som skolor kan använda för att elever ska lära sig mer om målen.
– Vi bloggar också hela tiden om det vi gör. Från början var det ovant, jag har aldrig skrivit förr, men sedan blir det något man bara gör. Och vi får kommentarer, det är kul att det blir läst, säger Mattias Karlsson.

Under arbetets gång reste han och resten av gruppen till kunskapslabbet Cool Minds i Malmö och fick två heldagar med en app-utvecklare. Gruppen var också med på Skåne Innocarnival, där olika skolor från regionen tävlar med egna uppfinningar.
– Jag brukar inte nämna att eleverna läser med speciallärare, det är inte relevant. De tävlar i samma kategori som vilken annan klass som helst, säger Maria Glawe.

Och Innocarnivalen blev ett bevis på att det är fullt realistiskt. Gruppen från Söderslättsgymnasiet fick andra pris för ”bästa arbetsprocess”. De gick upp på scenen framför tusen personer, tog emot sitt pris och höll tal.
– För många har det varit enorma utmaningar, men de har byggt upp en tro på sig själva och fått ingå i en trygg miljö där vi gemensamt lär för att nå så långt som det är möjligt i kunskapsutvecklingen.

Värdeskapande lärande

En metod i projektform som går ut på att uppgifter i skolan knyts till andra aktörer i samhället. Ett exempel på real cases som eleverna på Söderslättsgymnasiet har jobbat med är ”Framtidssagor från Trelleborg” där man samarbetat med förskolebarn och barn i grundskolan om att skriva sagor där minst ett av FN:s globala klimatmål ska finnas med. Man har sedan mötts i en avslutande sagofest på biblioteket under Världsboksdagen där sagorna ställts ut och där gymnasieeleverna fått läsa för de yngre. Ett annat är ”Granatdröm” där eleverna har tagit fram en ny läskprodukt till det lokala företaget Sodalicious. Ytterligare ett är ”Sjöstaden 2025” där elever deltog med idéer i en arkitekttävling kring hur framtidens hållbara Trelleborg ska se ut. Läs mer på bloggen ”Kreativ design för lärande” där eleverna regelbundet dokumenterar sina processer.

ur Lärarförbundets Magasin