Läs senare

Linköping lyckas bryta kritiktrend

Allt fler kommuner kritiseras för brister i särskilt stöd, visar statistik från Skolinspektionen. Linköping går mot strömmen, tack vare specialpedagogiska koordinatorer.

13 maj 2016

Foto: Staffan Gustavsson
– Vi har arbetat medvetet med detta genom att bland annat införa ett specialpedagogiskt stöd till varje rektor, säger Lars Rejdnell, barn- och ungdomschef i Linköpings kommun.Linköping sticker ut som ett positivt exempel i den i övrigt dystra anmälnings- och beslutsstatistiken från Skolinspektionen för 2015. Sammanlagt levererade myndigheten kritik till Linköping i tre anmälningsfall gällande särskilt stöd förra året. Året innan fick kommunen kritik i tio sådana fall.

På nationell nivå fortsätter antalet kritikbeslut, alltså beslut som följer av anmälningar, från Skolinspektionen att öka. År 2015 riktade Skolinspektionen kritik i 528 av de 994 anmälningar som handlade om särskilt stöd. Året innan levererades kritik i 473 fall av 922.

Varför har det gått så bra för Linköping? Lars Rejdnell tror att det bland annat beror på införandet av en specialpedagogisk koordinator till varje rektor, en modell som används i Storbritannien och där kallas special educational needs coordinator. Koordinatorn följer upp elever med stödbehov och återrapporterar till rektorn.

– Denna persons uppdrag är att ha full koll på varenda elev på skolan som behöver särskilt stöd eller anpassningar. Detta har hjälpt väldigt mycket, säger Lars Rejdnell.

Kommunens digitala hantering av stöd och anpassningar har också stramat upp rutinerna.

– Alla för in de åtgärder som görs för en elev, så att insatserna följer med eleven när den rör sig i kommunen, exempelvis byter skola eller stadium, säger Lars Rejdnell.

Linköping har utökat resurserna till elevhälsan, både genom statliga och kommunala medel. En ny yrkeskategori är de så kallade sociala koordinatorerna, som har anställts i områden där många anmälningar görs till socialtjänsten. De sociala koordinatorerna är underställda rektorn och fokuserar på samarbetet med socialtjänsten.

För Örebro kommun har det gått sämre i Skolinspektionens beslutsstatistik. Antalet kritikbeslut har ökat från 8 till 14 mellan 2014 och 2015. Enligt skolchef Margareta Borg finns flera förklaringar: antalet elever ökar, liksom benägenheten att göra anmälningar.

– Vi har också fler barn med diagnoser i grundskolan till följd av inkluderingen. Skolor som inte har blivit anmälda tidigare kanske inte är uppmärksamma på hur extremt viktigt det är med rutiner och dokumentation kring särskilt stöd, säger Margareta Borg.

Främst har Örebro brustit i formalian, såsom för sent upprättade åtgärdsprogram, framhåller skolchefen. Den nya uppdelningen i skollagen mellan extra anpassningar och särskilt stöd kan också ligga bakom kritiken, tror Margareta Borg:

– Förändringen är positiv, men det tar tid innan vi känner oss säkra på vad den innebär. Men vi får vara ödmjuka och säga att vi har brustit där vi har fått kritik. Vi ser också att de enheter som har fått kritik har kunnat använda den till ett lärande.

Även Linköping har brister. I ett färskt beslut konstateras bland annat otillräcklig pedagogisk utredning. Lars Rejdnell vill inte heller kalla det minskade antalet kritikbeslut mot kommunen för en ”jätteförbättring”.

– Det kan lika gärna smälla till med tio fall nästa år, speciellt när det handlar om mindre kritikpunkter, säger Lars Rejdnell och passar på att kritisera Skolinspektionen, som han menar har för stort fokus på att leta fel.

– Vi kanske inte behöver en Skolinspektion som i alla lägen söker avvikelser.

ur Lärarförbundets Magasin