Läs senare

Magelungen bryter isoleringen hos hemmasittare med KBT

AktuelltProblemet med hemmasittare växer. Men isoleringen går att bryta. Magelungen hjälper allt fler tillbaka till skolbänken.

27 maj 2019
Statistik: Skolinspektionen/DN
Illustration: Istock

Magelungens skolverksamhet finns i elva orter runt om i landet. Sedan 2012 har skolan via Hemmasittarprogrammet, HSP, samlat in data från ungdomar med hög skolfrånvaro. Utifrån siffrorna i studien, som presenterades i början av maj, har Magelungen lyckats att både öka skolnärvaron och minska den psykiska ohälsan hos skolbarn.

– Det görs få utvärderingar inom socialt arbete i Sverige och det vore önskvärt med fler studier, säger Johan Strömbeck, forsknings- och utredningsansvarig på Magelungen. Utan utvärderingar så riskerar vi att erbjuda insatser som inte har önskad effekt och i värsta fall snarare stjälper än hjälper.

Med kognitiv beteendeterapi som metod arbetar skolan för att få fler elever med långvarig frånvaro att återvända. Robert Palmér, KBT-utredare och metod­garant för Hemmasittarprogrammet, betonar vikten av att insatserna bör föregås av noggrann kartläggning, och av att familj och skolpersonal involveras i arbetet.

– Utifrån kartläggningen görs en noga planering för hur återgången för varje elev ska se ut. Genomgången innehåller vanligtvis aspekter kring individuellt stöd till eleven, stöd till föräldrar, anpassningar i skolmiljön och samverkan mellan familj, skola och andra aktörer.

För att lösa problematiken kring ökad ogiltig frånvaro är exponering och beteendeaktivering viktiga komponenter, enligt Robert Palmér:

– Det är viktigt att eleven får komma ut och att hen successivt lär sig att utsättas för ångestframkallande situationer. I bästa fall inser hen att utmaningen i att göra andra saker utanför hemmet inte behöver vara övermäktig.

Programmet lägger stor vikt vid arbetet med att skapa en relation mellan skola, elev och förälder. Via den systematiska kartläggningen kan man som skola visa på en större förståelse kring problematiken.

– Med nyfikenhet och en icke-dömande inställning närmar vi oss det som elevens omgivning beskriver som ett problem, säger Robert Palmér. Vi undersöker vilka anledningar som ligger bakom att eleven inte förmår att närvara i skolan.

Johan Strömbeck hoppas nu att fler verksamheter ska ta efter och själva vilja utvärdera sina insatser. Det är i dag svårt att jämföra insatser, men med fler utförda utvärderingar och med en gemensam modell för insamling av data kring barns psykiska hälsa kan skolor enklare ta reda på effekten av de insatser som görs.

– Vi hoppas att vår forskningsrapport kan bidra till en ökad kunskap kring målgruppen, säger Johan Strömbeck.

Magelungens rapport om Hemmasittarprogrammet finns att hämta som pdf på Magelungen.com.

Kompisar gör underverk

Projektet Kompisförmedlingen i Växjö riktar sig till hemmasittare i åldrarna 13–24 år med neuropsykiatriska diagnoser. Konceptet är enkelt och självklart – man hoppas kunna bryta ungdomars isolering genom att matcha ihop dem med en lämplig vän. Tanken framöver är att projektet ska spridas över hela landet. Det är ABF Södra Småland som sedan januari 2018 driver Kompisförmedlingen, som hittills hjälpt 15 personer till nya vänskaper, och som nu vill få projektet att spridas i landet. Det finns även planer på att starta en nationell utbildning för kompisförmedlare med målsättningen att fler kommuner testar metoden i sitt område.

ur Lärarförbundets Magasin