Ingår i temat
Hållbar geografi
Läs senare

Mindre stress utan böcker

När dator och surfplatta ersätter matematikboken slipper läraren stressa igenom lektionerna. Eleverna slutar tävla och kan jobba i sin egen takt. Det vet läraren Daniel Weiland som testar konceptet på sina tvåor.

28 mar 2012
Mindre stress utan böcker
Daniel Weiland langar fram datorer. Varje elev har en egen dator som bara används i skolan, även om det händer att den får följa med hem ibland. Foto: Anders G Warne

Fröken ur-rösten pratar betydligt högre än förväntat:

– VAD ÄR KLOCKAN?

Läraren Daniel Weiland fingrar på den rosa surfplattan som är kopplad till storbildsskärmen för att sänka volymen.

– Kvart över sex, säger en kille.

– Arton och femton, säger en annan.

Det är matematiklektion för årskurs 2 på Saltängens skola, en sliten rödvit tegelbyggnad intill småbåtshamn och villaidyll i Nacka utanför Stockholm. Här har varje elev numera en egen dator. Från första klass. Datorerna hålls inlåsta och får bara användas i skolan, men det händer att de får följa med hem i bland. Man kanske till exempel vill visa föräldrarna något. Eller så har man kanske inte hunnit göra alla uppgifter, förklarar eleven Victor Jonsson.

Han tycker att matematik på datorn är bra. Det går snabbt och man slipper göra fel inför alla andra. Victoria Kinnunen fyller i att det faktiskt inte är så stor risk att man håller på med något annat på datorn i stället för att göra uppgifter. Läraren går ju runt och kollar. I dag handlar lektionen om digital tid. Daniel Weiland frågar vad den digitala klockan alltid slutar på när den är kvart över något.

Femton, surrar det runt i klassen.

– När den är kvart i då?

– Fyrtiofem, svarar någon.

Daniel Weiland slår sig ned vid skrivbordet i det delade kontorsutrymmet. Han pekar på en tunn bunt matematikböcker på hyllan. Trots att han har bestämt sig för att överge boken i år har han köpt in några stycken.

– Vissa föräldrar vill ha dem att jobba med hemma. Men vi använder inte boken i skolan längre, säger han.

 

Efter att ha samlat kollegors erfarenheter av att ha slopat boken, bestämde han sig för att pröva. Det har skapat en arbetsmiljö med färre stressmoment. Genomgångar och diskussioner blir lugnare. Konkreta övningar kan göras utan press på att eleverna ska hinna göra en viss mängd uppgifter i boken, menar han.

– Om jag fick tjugosex matteböcker skulle jag gärna ta emot dem, men nu kände jag att jag redan har lagt pengar på det här digitala läromedlet, säger Daniel Weiland.

Han pratar om Matteknep, som enligt tillverkarens hemsida inte bara är ett datorspel som låg- och mellanstadieelever kan lära sig matematik genom. Läraren kan också ”kvalitetssäkra sin undervisning” och eleverna kan ”följa sin utveckling”. Så nu är det dags att sluta värma upp, förklarar han och släcker ned storbildsskärmen.

– Men jag gissar att vissa hellre vill fortsätta köra djungelknep på paddan. Vi gör en lista och kör fem minuter var så får vi se hur många vi hinner.

Han plitar ned några namn. Men det är ju ingen idé att skriva upp fler än åtta, för sen är det rast.

– Fem gånger åtta är fyrtio, påminner Daniel Weiland.

Surfplattor och matematikundervisning för yngre elever är precis vad Martin Hassler Hallstedt, doktorand i psykologi vid Uppsala universitet, just har börjat leda ett forskningsprojekt kring. Under fyra år ska han försöka ta reda på om plattorna kan hjälpa elever ”med svaga prestationer” att komma ifatt i de viktigaste momenten i matematik. Han är osäker på om surplattan kommer, eller bör, ersätta boken fullt ut i framtiden. Till att börja med ska den ses som ett komplement.

– Men det finns å andra sidan ingen forskning som visar att den och den matteboken lär ut det som den ska, så varför inte egentligen, säger Martin Hassler Hallstedt.Foto: Anders G Warne
I forskningsprojektet ska runt 250 elever i årskurs 2 testas och jämföras. Eleverna har relativt svårt för matematik. Ena halvan får undervisning med hjälp av en träningsapp som forskarna ska konstruera. Den andra halvan får vanlig specialundervisning. Tanken är att utveckla en app där eleverna tränar på en nivå där de lyckas på mellan 80 och 90 procent av uppgifterna, eftersom forskning visar att det ökar inlärningen, förklarar Martin Hassler Hallstedt.

Varför just surfplatta?

– Vi misstänker att surfplattan överbygger vissa teknikhinder som finns med datorer. Fler kan sätta igång direkt med matteövningarna, utan att hindras av mus eller inloggningsproblem i samma utsträckning, säger han.

Saltängeneleven Victoria Kinnunen visar sitt studieschema på datorn. Här kan hon välja vilken övning hon vill göra och hur många frågor det ska vara. När en övning är klar kryssar hon i en ruta. Varje övning ger poäng som i slutändan blir till guld-, silver- eller bronsmedalj. Men trots medaljjakten har datorerna gjort att eleverna tävlar mindre med varandra.

– Det var lite tävlingshets i början. Men till slut har alla så många poäng att de når upp till guld, säger Daniel Weiland.

Mindre tävlande gynnar elever som är svaga i matematik. Känslan av att inte hänga med försvinner och därmed ökar självförtroendet, menar han.

– Tänk den som alltid ligger sist i matteboken. Det finns alltid en elev som gör det i varje klass.

Däremot oroar han sig för att eleverna får skriva för lite för hand när boken inte finns med i bilden längre. Flera föräldrar har uttryckt samma oro. Därför använder barnen ofta sina räknehäften vid genomgångar och skriver uppställningar med penna. Daniel Weiland pekar på bunten med böcker igen:

– Men för att skriva för hand behöver de inte i de där. I lågstadiet är det ju ändå mest fylla-i-böcker där de läser en uppgift och fyller i svaret på en rad.

 

Där får han medhåll av Per Jönsson, professor i tillämpad matematik vid Malmö högskola, som sedan 2009 har lett ett forskningsprojekt med målet att reda ut hur ikt kan öka elevers möjligheter att lära sig matematik. Han menar att yngre elever som har svårt att skriva och forma siffror, gynnas av att jobba på till exempel en dator.

– För dem kan det bli en plåga att ställa upp på papper. Även om förmågan att se hur ett matematiskt tal ska lösas finns där, kan skrivandet bli så negativt att lusten försvinner, säger Per Jönsson.

Han ser datorer, surfplattor och andra tekniska hjälpmedel som delar i en helhet. I stället för att öva på multiplikationstabellen genom att enbart fylla i svar, sida upp och sida ned i boken, kan kombinationen ikt och bok skapa lust för ämnet. I forskningsprojektet får lärare vid fem skolor stöd för systematisk undervisning med hjälp av IKT. Det pågår året ut.

Daniel Weiland berättar om en elev under utredning. Tidigare blev det knappt något gjort utan att en vuxen satt bredvid. När datorn gjorde entré i undervisningen började medaljjakten. Nu kan det bli trehundra uppgifter på en vecka.

– Det är väl tio gånger så mycket som tidigare. Men då gör han bara uppgifter han kan. Sedan måste man hjälpa över en tröskel till. Väl över den tycker han att det är roligare att jobba med det här än i boken, säger Daniel Weiland.

I boken kommer det nya trösklar var tionde uppgift, medan datorn tillåter eleverna att samla sina poäng i egen takt, menar han.

– Det är som när man har lärt sig åka vattenskidor. Då vill man ju åka lite innan man tar av sig ena skidan, säger Daniel Weiland.

Surfplattan går runt. Klockan visar analoga tider och hörlursprydda elever svarar på robotröstens frågor genom att scrolla fram rätt digitalt klockslag.

Två tjejer förklarar att datorn är bättre än boken, för man sitter inte och jämför vem som är på vilken sida hela tiden. Men ibland när hela klassen är inne på spelet samtidigt kan datorn bli väldigt seg.

IT på is i Nacka

Lokalpolitikerna har bestämt att alla elever i Nacka ska ha varsin dator senast 2013. Men eftersom det kostade runt 30 miljoner mer än förväntat under 2011 är projektet lagt på is. Inga datorer får beställas förrän kommunen har listat ut vart pengarna har tagit vägen, skriver Nacka Värmdö Posten.

Det finns flera orsaker till att kostnaden dragit iväg, som till exempel att företaget som levererar datorerna har gett för dålig service. Datorförsäkringen som ingick i avtalet var inte heller tillräcklig för skolmiljö. Därför fick en tilläggsförsäkring tecknas. Priset för att bygga ut nätverken har dessutom blivit högre än förväntat.

Alla artiklar i temat Hållbar geografi (7)

ur Lärarförbundets Magasin