Ingår i temat
Elevhälsa
Läs senare

Modellen som för alla närmare varandra

ELEVHÄLSAÖkat samarbete över professionsgränserna, förebyggande arbete och bättre undervisning. Det är effekten av strukturerade möten mellan elevhälsan och arbetslag. Modellen kallas elevhälsomötet och har spridits till flera skolor.

04 Sep 2018
Specialpedagogen Annika Eliasson skriver upp allas åsikter och förslag på whiteboarden. Foto: Nicke Johansson

Måndag eftermiddag är det arbetslagsmöten på Kastellegårdsskolan i Ytterby strax utanför Kungälv. Den här gången används tiden för årskurs fyra till terminens andra gemensamma möte med elevhälsan, ett så kallat elevhälsomöte. Dessutom har arbetslaget för lärare i praktisk-estetiska ämnen valt att vara med. De har sett ett behov av ökad samverkan med klasslärarna kring elevhälsofrågor.

Rektor Maria Kempe Olsson hälsar välkommen och mötet börjar med att alla får berätta hur deras elevgrupper fungerar just nu.
– Det är för att vi ska få ut allt vi har i vårt huvud. Vi får prata om det vi tycker är svårt, men också om det vi tycker fungerar bra och är stolta över, säger Maria Kempe Olsson.

Det är elva personer på mötet och eftersom det händer mycket i elevgrupperna tar det sin tid. Specialpedagogen Annika Eliasson, som är mötets sekreterare, skriver upp allt i en tankekarta på vita tavlan. Den är snart full med punkter som rör sig från enskilda elever och problem i grupper till insatser som visat sig fungera bra.

Före varje elevhälsomöte ska egentligen klasslärarna ha låtit eleverna diskutera stämningen i gruppen utifrån något tema och sedan lyft in deras röster i nulägesbeskrivningen. Men eftersom metoden fortfarande är ny på Kastellegårdsskolan har de ännu inte kommit i gång med det.

Vi lär känna varand­ra på ett bättre sätt och kommer varand­ra nära. Vi vågar prata om både det som är svårt och det vi är nöjda och stolta över.

När alla lärare har sagt sitt tar det reflekterande teamet, som här består av speciallärare, kurator och skolsköterska, över. Under ett par minuter diskuterar de tre sins­emellan vad de tänker om det som framkommit i nulägesbeskrivningen. Lärarna får reagera på det som sägs i efterhand, men nu ska de tänka att de ”lyssnar på radio”. Syftet är att de ska få ta del av andra yrkesgruppers reflektion på det de sagt, och att de därmed ska bli både bekräftade och utmanade.
– Det verkar som att lärarna vet vilka bitar det brister i. Det gör att de vet vilka problemen är och att det inte finns så mycket allmän frustration, säger specialläraren Anna Strömmer Willems.
– De funderar också över hur organisationen ser ut och försöker hitta sätt att arbeta tillsammans.

Så fungerar elevhälsomötet

Elevhälsomötet är en modell för ökat samarbete mellan elevhälsan och lärarna för att skapa ett gemensamt lärande och fokus på det främjande och förebyggande arbetet. Möten mellan elevhälsa och arbetslag ska ske kontinuerligt.
Mötena har en tydlig struktur:
– Nulägesbeskrivning
– Reflektion
– Fördjupning
– Planering
– Avslutning

Bra att de fokuserade på lösningar, fyller skolsköterskan Gun Thedin i.

Lärarna nickar igenkännande. Det finns uppenbarligen en samsyn kring nuläget. Huvuddelen av elevhälsomötet är ”fördjupning”. Utifrån det som sagts tidigare formulerar gruppen tillsammans en frågeställning som ska analyseras. Efter en del diskussioner landar mötet i ”att samarbeta kring extra anpassningar på ett effektivt sätt”. Det har föranletts av diskussioner om hur lärarna kan delge varandra dagliga händelser, men också hur andra kan göra framgångsrika anpassningar som någon enskild lärare kommit på.

Anne-Berit Timbrelli är lärare i idrott och hälsa men har tidigare varit klasslärare. Hon vet hur lite lärare i praktisk-estetiska ämnen får reda på om enskilda elever.
– Vi är ju inte med i det dagliga snacket, och det understryker hur viktigt det är att hitta ett sätt att samarbeta, säger hon.

Syftet med den här delen av mötet är att nå en ökad förståelse och ett gemensamt lärande. Det handlar om att beskriva och analysera det problem man har valt ut. Lösningarna sparas till mötets fjärde del, ”planering”. Under den punkten upprättas en lista över vilka insatser som ska göras fram till nästa möte om sex veckor och vem som ansvarar för vad. Eftersom frågan redan har diskuterats ordentligt går det fort att hitta lösningar. De enas om några åtgärder som rör enskilda elever, men de stora punkterna är att fortsätta diskutera sätt att snabbt delge varandra händelser och hur samverkan kan förbättras.

Mötet avslutas med en utvärdering. Efteråt tycker lärarna Anne-Berit Timbrelli och Caroline Korpe Larsson, som båda var med för första gången, att det var bra att få berätta och höra alla andras syn på eleverna.
– Det var en väldigt bra och tydlig struktur också. Det gör att det blir mindre risk för att man bara öser ur sig frustration, säger Anne-Berit Timbrelli.

Elevhälsomötet är en modell som utvecklades på Bergsjöskolan av Maria Kempe Olsson, som då var rektor där, och specialpedagogerna Anna Bengtsson och Ida Necovski. Nu har den spridits till flera skolor runt om i landet. Maria Kempe Olsson, Anna Bengtsson och Ida Necovski håller ofta föreläsningar och hjälper skolor att komma i gång. Förra året gav de också ut en bok om modellen.

Maria Kempe Olsson utvecklade elevhälsomötet på Bergsjöskolan och har introducerat­ modellen på sin nya skola. Foto: Nicke Johansson

Till Kastellegårdsskolan kom modellen tillsammans med Maria Kempe Olsson. Denna vårtermin var första gången den användes fullt ut.
– Fördelen är att vi planerar våra insatser med hela arbetslaget. Det gör att det blir en mer transparent process hela vägen från diskussion till att man tar beslut och bestämmer vem som ska göra vad och hur vi ska följa upp det, säger Annika Eliasson, specialpedagog som har arbetat på skolan i drygt 25 år.
– Det är stor skillnad mot hur det brukar gå till, att man först har ett gemensamt möte och sedan går elevhälsan in på sitt rum och bestämmer att vi ska göra detta och detta. Nu är alla överens om vad som är viktigast och vem som ska göra vad. Det skapar en känsla av att vi arbetar tillsammans.

Specialläraren Anna Strömmer Willems håller med.
– Tidigare kunde det vara så att arbetslaget pratade internt om alla sina svårigheter och dilemman, och kanske lyfte en eller två saker med oss i elevhälsan. På det här sättet bollar vi alla frågor även om vi bara fördjupar oss i några få. Det gör att både lärare och elevhälsa har bättre koll på stort och smått.

Modellen har tre utgångspunkter. Ökad samverkan mellan elevhälsan och lärarnas arbetslag. Ett gemensamt lärande som kan utveckla verksamheten och undervisningen. Ett större fokus på det salutogena, alltså det friska eller det som har visat sig fungera. Tanken är att det ska öka möjligheter att arbeta främjande och förebyggande.

Annika Eliasson säger att det nya arbetssättet innebär att man ”vänder på kuttingen”.
– I det dagliga arbetet är det lätt hänt att man hamnar i åtgärdande insatser. Man har känslan att det händer saker hela tiden kring enskilda elever och då vill man hitta åtgärder för att snabbt komma till resultat. Men i den här modellen tänker vi inte så. I stället börjar vi med att prata om vilka elever vi har och hur vi behöver arbeta tillsammans kring dem.

Nu är alla överens om vad som är viktigast och vem som ska göra vad. Det skapar en känsla av att vi arbetar tillsammans.

Det gör att elevhälsans arbete automatiskt blir mer inriktat på det främjande och förebyggande arbetet, och på gruppnivå och undervisning. I stället för åtgärder riktade mot en individ försöker de hitta anpassningar och lärmiljöer som är bra för alla elever.
– När det åtgärdande arbetet är i fokus ska det gå fort. Alla hinner inte vara med och tänka. Det betyder att det snart kommer att börja brinna någon annanstans och att vi måste rycka ut igen. På de här mötena diskuteras varför det alls börjar brinna. Då måste vi se flera steg bakåt och hitta lösningar för att förhindra nästa brand, säger Annika Eliasson.

Det är i den fördjupande delen av mötet som det ska ske ett gemensamt lärande. De personer som är med på mötet ska bidra med sina erfarenheter och sin specifika kompetens utifrån den profession de har, och att man därigenom ska nå en djupare förståelse.

Samverkan över professionsgränserna är en av vinsterna med elevhälsomötet. Ulrika Olsson delger sitt perspektiv som klasslärare. Foto: Nicke Johansson

Annika Eliasson och Anna Strömmer Willems tycker också att det verkligen blir så i praktiken. Inte minst tack vare mötenas tydliga struktur.
– Det har varit väldigt konstruktiva möten. Det sker något magiskt när det man säger blir uppskrivet på tavlan. Det blir att man tänker tillsammans. Det går också tydligt att se att klasslärarna hittar vägar för att planera lektioner och anpassa lärmiljön så att det blir bra för alla barn, säger Annika Eliasson.

På mötet finns det tydliga roller. Annika Eliasson är både sekreterare och ”spindel”. Spindeln ser till att beslut och vem som är ansvarig för att de genomförs förs över till ett delat ”spindeldokument”. Det är ett levande dokument som uppdateras kontinuerligt för att alla ska följa hur de beslutade insatserna implementeras. Anna Strömmer Willems är med i det reflekterande teamet som ska kommentera lärarnas nulägesbeskrivningar.
– Det skulle kunna vara känsligt. Men jag gör det utifrån en tydlig roll som reflekterande team. Det gör att det inte blir personligt och att det är lättare att uttrycka sina reflektioner.

En effekt av mötena är också att personalgruppen på skolan blir mer sammansvetsad.
– Vi lär känna varandra på ett bättre sätt och kommer varandra nära. Vi vågar prata om både det som är svårt och det vi är nöjda och stolta över.

Tydliga roller på mötet

Alla ska delta i diskussionen på lika villkor. Med det finns också tydliga roller:
Ordförande. Leder mötet.
Sekreterare. Dokumenterar det som sägs i form av en tankekarta på till exempel en tavla.
Deltagare. Pedagogisk personal som delger nuläget i elevgruppen.
Elevernas röster. Klasslärare/mentor ska samla upp elevernas röster och berätta om dem på mötet.
Reflekterande team. Reflekterar över det som har sagts i nulägesbeskrivningen, utifrån sina yrkesroller.
Spindel. Skriver ner besluten, vem som är ansvarig och följer upp insatserna mellan mötena.

Alla artiklar i temat Elevhälsa (7)

ur Lärarförbundets Magasin