Läs senare

Ny timplan ska öka likvärdigheten i särskolan

AKTUELLTFrån i höst gäller en stadieindelad timplan och nya kunskapskrav i särskolan. Förstelärare Eva Dehlin menar att nyheten ställer högre krav på planering av undervisningen.

Foto: Stocksy

Kras, där slängdes glas ner i containern. Klonk, nu var det metall som hamnade i en annan behållare. Det är återvinning på schemat inom ämnesområdet vardagsaktiviteter och eleverna i klassen kan höra att plast och papper har olika läten.
– Det var förra året som mina elever i träningsskolan fick åka till sopstationen och lyssna till de olika ljuden från sopor som kastas i återvinningen. Eleverna hade först fått ta med olika sopor till skolan och samlats i klassrummet för att känna och lyssna på materialen innan vi åkte dit allihop, säger Eva Dehlin, förstelärare på Fröknegårdens särskola i Kristianstad.

Just hennes elever går inriktning träningsskola, de läser alltså ämnesområden i stället för ämnen. I år har Eva Dehlin en klass med fyra elever i årskurs 1–3.
– Mina elever befinner sig på en tidig utvecklingsnivå med flerfunktionsnedsättning. Ingen av dem kommunicerar med tal, till exempel, utan med kroppsspråk, blickar, bilder och tecken. Vi arbetar mycket med sinnen och konkret material, säger hon.

Från och med i höst omfattas Eva Dehlins elever av den nationella stadieindelade kurs- och timplanen. Tidigare har skolorna kunnat fördela timmar och centralt innehåll mer som de har velat. I träningsskolan har man haft från 1:an till 9:an på sig att sprida ut timmar och innehåll. I grundsärskolan har det redan tidigare varit mer reglerat, men man hade ändå 1:an till 6:an på sig att laborera med timmar och centralt innehåll. Det nya är att det blir tydligt vad som ska göras i låg-, mellan- respektive högstadiet. Tanken är att det ska göra undervisningen mer likvärdig i hela landet.
– Timplanen införs för att garantera att eleverna får den undervisningstid som de har rätt till. Tidigare kunde elever, framför allt vid skolbyten, missa undervisningstid i något ämne. Nu står det hur många timmar de ska ha i varje ämne i de olika stadierna och man kan inte skjuta upp timmar från lågstadiet till högstadiet, säger Kristina Dahlberg, undervisningsråd på Skolverket.

Förändringarna trädde i kraft mitt under sommaren och tiden mellan själva beslutet och ikraftträdandet var dessutom mycket kort. Därför har detta kommit att innebära en hel del extra jobb för skolorna som måste kasta sig över förändringsarbetet på stört.
– Kommuner och fristående huvudmän måste se till att timantalet stämmer och utifrån kursplanernas centrala innehåll ska lärare planera sin undervisning, säger Anna Löfström, också hon undervisningsråd på Skolverket.
– Vi får inte glömma att drygt 20 procent av eleverna inom grundsärskolan får sin undervisning som integrerade elever i en grundskola. Jag tycker att det också är viktigt att de lärare i grundskolan som har integrerade elever får sätta sig in i timplaner och kursplaner.

Timplanen införs för att garantera att eleverna får den undervisningstid som de har rätt till.

Som en av åtta referensskolor till Skolverket har särskolan vid Forsenskolan i Tidaholm redan föregående läsår provat på att arbeta mer stadieindelat. Skolverkets förslag på stadieindelade kursplaner och kunskapskrav i årskurs 3 lades ut på webben i slutet av förra hösten och alla som ville kunde ta del av materialet. På så vis kunde man få viss inblick i hur det nya systemet skulle kunna komma att se ut. Rektor Nina Kindbom tog tillfället i akt att sätta sig in i det nya och tycker därför att hennes skola har fått ett visst försprång med omställningen.
– För oss har det inte blivit så mycket förändringar eftersom vi redan har jobbat med en låg-, en mellan- och en högstadieklass. Rent allmänt tycker jag ändå att det skulle ha varit bra att få mer tid på oss att organisera om, det är ändå ett pussel som ska läggas. Innehållet i den nya timplanen är ungefär detsamma, men tidigare hade våra elever kortare dagar i årskurs ett, nu får de gå fler timmar på lågstadiet, säger hon.

Nytt för i höst är också de kunskapskrav i svenska, svenska som andraspråk, matematik och NO- och SO-ämnen som införs från årskurs 3 för de elever som läser just ämnen. Det är bara en nivå som gäller, godtagbara kunskaper.
– Kunskapskraven blir ett stort arbetsområde som vi får jobba med. Men jag tror att det kommer att bli tydligt och bra för mig som leder arbetet, säger Nina Kindbom.

Maud Wallén, specialpedagog på samma skola, hade egentligen önskat mer tid i engelska, men tycker att införandet av kunskapskrav från årskurs 3 i grundsärskolan är bra.
– Det är bra att kunna stämma av så att man ser att man har eleverna med sig. Om vi upptäcker att en del elever inte har nått så långt i till exempel svenska får vi titta efter om det är något som behöver förändras i undervisningen. Efter en kartläggning av eleven kanske det handlar om att ta fram alternativa verktyg eller så kanske eleven får förstärka bokstavsinlärningen med handalfabetet eller får en intensivträningsperiod med läsning, säger hon.

För de elever som läser ämnesområden gäller kunskapskraven endast i årskurs 9. Då bedöms eleven i grundläggande och fördjupade kunskaper i ämnesområdena estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning.

Fröknegårdens träningskola i Kristianstad arbetar till viss del efter det nya redan nu, och Eva Dehlin tror trots allt inte att det kommer att innebära så stora skillnader för henne som lärare.
– Det centrala innehållet är i stort sett detsamma men det underlättar när det är indelat efter stadier, säger hon.

Första året blir lättast, tror Eva Dehlin. I och med att hon har en 1–3:a ska samtliga elever få samma centrala innehåll.
– Men nästa läsår har jag troligtvis årskurs 2–4 i klassen. Och för årskurs fyra finns vissa tillägg i det centrala innehållet. Inom ämnesområdet vardagsaktiviteter ingår återkommande mönster i naturen och eleverna lär sig om dygn, årstider och vädertyper. Men i årskurs 4–6 ska de också lära sig hur detta kan påverka människor, djur och växter. Det kräver ju mer planering eftersom jag gärna vill ha arbete i grupp för att stärka gruppkänsla och kamratskap.

Så ser den nya timplanen ut

De nya bestämmelserna i Skolförordningen som trädde i kraft i juli 2018 gäller alla obligatoriska skolformer från årskurs 1.
För grundsärskolans del gäller:

  • en stadieindelad timplan
  • stadieindelade kursplaner
  • nya kunskapskrav i fem ämnen i årskurs 3: svenska, svenska som andraspråk, matematik och naturorienterande- och samhällsorienterande ämnen.

I träningsskolan gäller kunskapskrav i de fem ämnesområdena estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning i årskurs 9.

ur Lärarförbundets Magasin