Läs senare

Nya regler ska stärka stödet

AktuelltBredare insatser i gymnasiet och strukturerade överlämningar mellan skolor ska ge bättre stöd. Det behövs, tycker specialpedagog Diana Storvik.

Det är ett stort problem att mycket kunskap om eleverna försvinner mellan högstadiet och gymnasiet, tycker Diana Storvik, specialpedagog på Jensen gymnasium i Göteborg. Foto: Emelie Asplund

Stödet brister i gymnasiet. Det konstaterade den så kal­lade gymnasieutredningen, vilket har lett till förändringar i skollagen inför terminsstarten.
– Problembilden är att det stöd som elever får i kärn­ämnen – svenska, engelska, matematik – inte följer med till andra ämnen, även om eleven exempelvis har läs-och skrivsvårigheter, säger Erik Pedersen, politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet.

Transportföretagen påpekade till exempel i sitt remissvar att elever sällan får stöd i karaktärsämnen.

Skollagens paragrafer om extra anpassningar och särskilt stöd har därför fått ett tillägg som säger att stödet ska se till elevens utbildning i dess helhet. Enligt Erik Pedersen ska formuleringen säkerställa att skolan och lärarna alltid gör bedömningen huruvida stödbehov i ett ämne innebär att eleven också behöver stöd i andra ämnen. Ändringen gäller alltså alla skolformer, men anses få särskilt stor vikt för gymnasiet

Skollagens tidigare regler om stöd har även gällt gymnasiet. Kommer tillägget ”utbildning i dess helhet” göra någon skillnad?
– De nya reglerna är en skärpning och innebär ett tydligare ansvar att se helhetsperspektivet för eleven, säger Erik Pedersen.

Alla elever ska självklart få en chans att börja om. Men samtidigt, ju tidigare vi får reda på att någon exempelvis har dyslexi, desto bättre.

Han framhåller att förtydligandet understöds av and­ra lagändringar, till exempel att alla gymnasieelever ska ha en mentor från 1 juli 2019. Mentorn kommer att ha en viktig roll i att samordna stödet.

En annan ändring, som gäller från 1 juli i år, är att skolor är skyldiga att lämna över information om elever när de byter skola eller skolform. Dessutom har rektorer fått utökat ansvar för att utreda elevers frånvaro, såväl giltig som ogiltig sådan.

Nytt från 1 juli

Gäller från 1 juli 2018 för alla skolformer:

  • Extra anpassningar och särskilt stöd ska ges ”med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet”.
  • Rektorer har ansvar för att utreda upprepad eller längre frånvaro.
  • Uppgifter om bland annat stödinsatser och elevens kunskapsutveckling ska överlämnas till elevens nya skola.

Diana Storvik är specialpedagog på Jensen gymnasium i Göteborg. Hon välkomnar framför allt de nya reglerna om överlämning.
– Det är ett stort problem för oss på gymnasiet, kanske främst friskolorna. Först när eleven berättar att den fick stöd i grundskolan, har vi kunnat skicka efter information. I vissa fall har det gått ganska lång tid innan jag har fått reda på att eleven faktiskt hade ett omfattande stöd.

Hon understryker att många elever vill få en nystart i gymnasiet och därför vill slippa prata om tidigare svårigheter.
– Alla elever ska självklart få en chans att börja om. Men samtidigt, ju tidigare vi får reda på att någon exempelvis har dyslexi, desto bättre. Det finns ju så mycket hjälpmedel vi kan erbjuda.

Diana Storvik känner igen beskrivningen av att stöd i ett ämne alltför sällan följer med till nästa ämne eller kurs. Därför har hon infört så kallade kartläggningsmöten på sin arbetsplats, där hon kallar en elevs alla undervisande lärare till möte när eleven riskerar att inte uppnå målen. Det händer att lärare blir förvånade: ”Varför är vi kallade till möte om denna elev, hen är ju en av mina bästa?”
– Därför börjar vi alltid dessa möten med en runda där alla lärare får berätta vad som går bra för eleven i respektive ämne. På så sätt lär vi av varandra, säger Diana Storvik.

Tillgången på specialpedagoger och speciallärare är betydligt sämre i gymnasieskolan än i grundskolan. Samtidigt avvisade regeringen, i samband med ovan nämnda förändringar, lärarfackens krav om att skärpa skollagen så att skolor måste anställa utbildade specialpedagoger eller speciallärare i elevhälsan.
– Bedömningen var att det är en ganska tydlig skrivning i dagsläget, säger Erik Pedersen på utbildningsdepartementet.

ur Lärarförbundets Magasin