Ingår i temat
Digitalisering
Läs senare

Nyckeln till delaktighet

DigitaliseringKaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.

02 dec 2019
Nyckeln till delaktighet
Kenny Pierre försöker ta reda på vilka insekter han hittat. Bilden till höger: Jonatan Dahlström får hjälp av Michael Kjellberg, tekniskt ansvarig för utbildningen. Foto: Johan Strindberg

En folkhögskola invid Siljans strand, som grundades för över 100 år sedan av Anders och Emma Zorn, sitter nu tolv elever och försöker förstå fake news. Eleverna har fått hitta på egna tokiga historier, rena ”hittepå-saker”.

– Vi kan inte låtsas att detta inte finns. De talar själva om att många till exempel inte är snälla på Facebook. De behöver hjälp för att förstå, säger Kerstin Gatu.

Det blir omedelbart tydligt varför den här utbildningen behövs. Kerstin är både kursledare och initiativtagare till Anpassad IT, som utbildningen heter, och en sann eldsjäl.  För andra gången genomförs den två-åriga utbildningen som är unik i Sverige och även internationellt.

Vi kan inte låtsas att detta inte finns. De talar själva om att många till exempel inte är snälla på Facebook.

– Jag trodde verkligen på idén men mina förväntningar har överträffats med råge. De är så nyfikna och gillar att leva upp till våra förväntningar. Jag har lärt mig att om du får möjlighet så växer du, säger Kerstin, som helst kallar sig folkbildare men är pedagog och utbildad arbetsterapeut.

Det var en omfattande process att starta utbildningen. Först ordna finansiering, genom Arvsfonden via Riksförbundet FUB. Så skulle de hitta elever, övertyga stödpersonalen att lära sig de tekniska hjälpmedlen och så få eleverna att våga sova över på skolan. Men det gick.

Foto: Johan Strindberg

Nu i klassrummet blir utmaningarna för pedagogerna också tydliga. Kanske främst för att behoven är så olika. Här sitter Linnea som har svårt med talet men är snabb att hitta på skärmen, Kenny som har svårt att vara tyst, men snabbt hittar de rätta svaren. Simon som helst vill ha hörlurar med musik på hela tiden för att kunna koncentrera sig. Tillsammans med Kristina, Josefin, Fredrik, Emma, Rikard, Michelle och Jonatan är de här som ett första steg i sin väg mot att hantera vår digitala värld.

Föreläsningar på nätet

Det finns flera korta filmer som visar hur arbetet går till på digijag.se. Både texter, filmer och bildmaterial från kursen Anpassad IT finns på sikta.nu

Eleverna har olika slags kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan innebära svårigheter att läsa, skriva, hitta, strukturera, minnas, lösa problem, generalisera och planera. I dag finns en mängd digitala hjälpmedel, som uppläst text, bild- och ljudstöd, förenklad navigering, animeringar och inte minst pekskärmar. Men de behöver tid för att lära sig dem. Utvecklingsåldern bland eleverna är varierad, mellan 5 och 8 år.

De kommer från olika orter, och kommer att bo på skolan några dagar varje månad under två år. I övrigt är utbildningen på distans. Att resa själv och bo hemifrån är ett stort steg för dem. Men självkänslan växer sig stark när de kan bemästra mer än tidigare. Kaxfaktorn igen.

Nu letar alla bilder på Google på temat hav, sjö och vatten. Senare blir det en lektion utomhus där eleverna ska leta liv vid Siljans strand med håv.

Bildletande fyller en viktig funktion. En del av problematiken för eleverna är minnet, de behöver mer att hänga upp saker på. Därför skapar Michael Kjellberg, tekniskt ansvarig för utbildningen, ett bildspel med hjälp av elevernas bilder, för att hjälpa dem att komma ihåg allt de talat om.

Det blir många skratt, frågor rakt ut i luften, under bildsökandet. Kenny hjälper Jonatan. I andra änden av klassrummet hittar Rikard ingen fisk men väl en katt.

– Den kanske har ätit en fisk, säger jag utan att kunna låta bli.

Rikard skrattar och nickar och alla skrattar med honom och katten får vara med i bildspelet.

Fredrik Lingenholm söker bilder för klassens bildprojekt. Bilden till vänster: Emma Halvarsson med läraren Erika Skogström.
Foto: Johan Strindberg

Det blir tydligt att gruppen betyder mycket för varandra. De lär av varandra, stöttar och hjälper varandra.

En del söker bilder med hjälp av tal och några med ord eller snabbkommandon.

Michael Kjellberg har utvecklat olika skript som bara kräver ett tryck på en färgmärkt knapp på tangentbordet.

– Jag har till exempel använt en funktion i Google Chrome som gör att du bara kan söka bilder. Sedan har jag gjort ett skript så att eleven kan spara bilden direkt med bara ett tryck. I vanliga fall måste du spara i många steg och det klarar de inte.

Alla behöver som nämnts olika typ av hjälp. Michael bor på Gotland men reser till Mora för att hjälpa eleverna när de är på folkhögskolan.

Datorerna, som eleverna hyr under kursen och sedan får efter att den är slut, har en fjärrstyrningsfunktion som gör att Michael kan lösa problem som uppstår på distans.

När uppdateringar krävs och när de olika producenterna av webbläsare ändrar användargränssnitten försvårar det för oss alla men ännu mer för dem som har en kognitiv funktionsnedsättning eller till exempel sämre syn.

Miljön utanför folkhögskolan inbjuder till naturexkursioner. Foto: Johan Strindberg
"Det här handlar inte bara om att lära sig IT, det handlar om att få tillgång till ett livslångt lärande." Foto: Johan Strindberg
Fredrik Lingenholm försöker fokusera men vill just nu kolla mer på annat. Foto: Johan Strindberg
Kerstin Gatu är eldsjälen bakom utbildningen Anpassad IT. Foto: Johan Strindberg

Jonatan hittar en bild på fiskar i korallrev som han sparar. Han beskär den på egen hand och kollar sedan sin mejlkorg. Och blir lite sur när han inte fått något mejl. Han ropar på Michael och frågar om det finns någon dator med 80 tums skärm, teknikintresset är stort. Det är som att trycka på en knapp, han börjar visa sin nya mobil med en mycket ­avancerad kamera. Han ropar också till sig fotografen Johan för att visa alla möjligheter.

Josefin har hittat tre bilder hon vill ha med, hon mejlar dem till Michael. Mejlprogrammet de använder heter Easymail och är närmare 30 år gammalt. Det går inte längre att uppdatera. Här kommer återigen ett av de största problemen upp för den här gruppen som kan behöva mer tid att lära sig nya saker; de ständiga uppdateringarna.

– Vi vet ju själva hur svårt det kan vara. Jag har varit i kontakt med PTS hur många gånger som helst. Men nu har de gjort en förstudie för ett nytt program för e-post, säger Kerstin Gatu.

Bredvid Rikard sitter Erika Skogström, lärare och assistent och både rak och tydlig:

– Det här vet du redan hur man gör, säger hon, Rikard skruvar på sig men gör sedan rätt.

Så här säger hon om jobbet på Mora folkhögskolas utbildning:

– Det är det bästa jag någonsin gjort. Jag har jobbat med många olika saker och är i grunden fotograf. Men hela tiden har jag kommit tillbaka till att på olika sätt arbeta med den här målgruppen. Och nu, i den här gruppen finns en ljuvlig kraft, alla som jobbar här vill åt samma håll. Det lyfter, säger hon.

Pedagogerna och stödpersonerna har fått handledning av Cecilia Olsson. Hon har själv arbetat både praktiskt i gymnasiesärskolan, är specialpedagog och har doktorerat vid Stockholms universitet.

– De har jobbat stenhårt för att hitta rätt verktyg där mycket visualiseras med bilder och enkla strukturer. De har visat att mycket går att förenkla. Resultatet har blivit att eleverna blivit mer delaktiga, självständiga och modiga, säger Cecilia.

Det gäller både i klassrummet och utanför. Ledarna för kursen beskriver att det märks när eleverna kommer in på folkhögskolan; från att ha hållit sig osynliga vågar de nu ta plats och ta för sig.

– Det här området borde beforskas, hur kan vi mäta ökad självkänsla, säger Cecilia Olsson.

Kursen startar den här gången vid tisdag lunch och avslutas på fredagen. Meningen är att eleverna ska resa hit själva, med tåg. Sedan bor de på folkhögskolan under kursdagarna.

– Bara detta, att de får klara sig själva så mycket, ökar på självförtroendet enormt, säger Kerstin Gatu.

Men flera hade problem med SJ och förseningar. Ingen hit för någon av oss men det skapar en enorm inre stress för eleverna, som behöver lugn struktur för att så att säga få livet att fungera.

Kenny är så arg och berättar intensivt under dagen och de andra håller med. Men så vänder det:

– Vänta ska jag visa, jag ska bara skicka det här mejlet först. Åh, jag är så glad att jag lärt mig något nytt, säger Kenny.

Glädjen över att bemästra är oerhört tydlig. Samtidigt vibrerar luften ibland också av en stark otålighet och noggrannhet med tider. Linnea blir nervös när det börjar närma sig lunch.

– Hinner vi?

Efter lunch är QR-koder i fokus. Eleverna har dagen innan gjort filmfrågor till en tipspromenad. Nu är det bara QR-koder uppsatta i klassrummet och korridorer utanför. De går två och två och löser frågorna.

– Det här handlar inte bara om att lära sig IT, det handlar om att få tillgång till ett livslångt lärande. För en grupp som oftast står allra längst ner på skalan, säger Kerstin Gatu.

Hennes engagemang och drivkraft är stark:

– Jag anser att myndigheterna i Sverige skulle kunna göra betydligt mer för den här gruppen, till exempel utbildningsmaterial för nätsäkerhet.

Utbildningen i Mora

Den första utbildningen i Anpassad IT var klar i fjol och en av erfarenheterna var saknaden av en digital mötesplats, en skolportal, en självklarhet för andra som går i skolan. Därför skapas nu en digital livsplattform, DigiJag, en digital kognitivt tillgänglig lärmiljö.

På ­www.sikta.nu/metodbokS.html finns en nätbaserad metodbok so m utvecklats tidigare i projektet.

Eleverna som går Anpassad IT hyrköper sina datorer, 410 kronor/månad under 24 månader. Sedan får de behålla dem.

Nu ska utbildningsmodellen utvecklas vidare i Rättvik och Mora kommun samt vid Värnamo folkhögskola. Utbildningen fick Arvsfondens Guldkornspris 2018, när den första kursen var avslutad. I september fick projektet ytterligare 1,4 miljoner kronor från Arvsfonden för att bygga appar med ett författarverktyg, i vilket personal och pedagoger kan skapa egna appar i DigiJag.

Forskning

Stefan Johansson på föreningen ­Begripsam forskar om hur det digitala samhället fungerar för personer med funktionsnedsättning. Han har följt gruppen i Mora.

– Det finns ett stort behov. Tyvärr är det svårt att finansiera utbildningar för den här gruppen. De har behov av extra stöd och då blir utbildningarna dyra. Men det borde vara en prioriterad grupp för folkbildningen. Bara för att någon har en sådan här diagnos och därför har svårt att lära sig nya saker betyder det inte automatiskt att personen inte kan lära. Men det kan ta lång tid och personen behöver hjälp. Alla människor befinner sig ju på en skala mellan att ha lätt att lära till svårare. Det här bör man tänka på när man designar webbplatser och appar. Samma individ kan dessutom tycka att det är jättesvårt att fylla i en tidrapport men enkelt att använda Facebook. Det handlar om att designa för alla.

– Den här gruppen har rätt att vara digitala medborgare även om de behöver mer träning.

ur Lärarförbundets Magasin