Ingår i temat
Digitalt stöd
Läs senare

Nytt digitalt landskap kräver medvetna val

DIGITALT STÖDDet växande utbudet av digitala verktyg öppnar nya möjligheter för elever som behöver särskilt stöd. Men det ställer också höga krav på att lärarna har en medveten strategi, säger Stefan Bonn, rådgivare i digitalt lärande på SPSM.

Bild: Joanna Hellgren

Inom specialpedagogiken har man länge använt digitala verktyg för att stödja de elever som haft störst behov av anpassningar.
– Specialpedagogiken var först med att använda många verktyg, till exempel att få en text uppläst via en syntetisk röst. Först användes talsyntes bara av blinda elever. Nu är den ett ovärderligt verktyg för många elever som har svårigheter med att läsa och skriva.

Stefan Bonn, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, tror inte att det är en slump att tre speciallärare nominerades till det pedagogiska priset Guldäpplet i år.
– De har förstått möjligheterna med det digitala. Jag tror att de som möter utmaningar också hittar nya lösningar.

Stefan Bonn är rådgivare för digitalt lärande på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Det går fort i den digitala eran. Nu finns många av de hjälpmedel som tidigare var riktade till en enstaka elev tillgängliga på alla elevers skärmar. De behöver inte känna sig utpekade och klasskamrater behöver inte se vem som använder vilka verktyg. Eleverna har många olika sorters digitala plattformar, det är vanligt med Ipads och Chromebooks. Utvecklingen har gått mot att det som tidigare installerades lokalt på skolan finns i appar eller tillägg till appar i stället.
– Det gör det viktigt att någon har ett samlat grepp över vad man köper in och hur man använder det, säger Stefan Bonn.

Samtidigt skiljer sig tillgången till digitala verktyg mycket åt mellan olika skolor. Det beror på många faktorer, konstaterar Stefan Bonn. Allt från kommunens resurser och kompetens till skolledningen, om skolan är fristående eller kommunal, stor eller liten.

Men skolans digitalisering handlar inte bara om teknik. Det viktigaste är hur den används. Möjligheterna måste finnas där behoven är som störst, understryker Stefan Bonn.
– När något blir allmänt finns en risk att man tappar fokus på dem som verkligen behöver verktygen lite mer, säger han.

Med digitala verktyg har vi tidigare gjort gamla saker på nya sätt. Nu gör vi helt nya saker. Vi måste fånga alla elevers möjlighet att delta i det.

När nya avsnitt om digitalisering skrivs in i läroplanerna är uppgiften för specialpedagogiken som vanligt att få med alla elever på tåget.
– Att till exempel läsa en instruktion i programmering innebär nya utmaningar för alla elever med dyslexi, säger Stefan Bonn.

Det stora utbudet av digitala verktyg kräver att lärare reflekterar över vad de ska välja. Behövs en app? Vilken är bäst? Är den vetenskapligt utvärderad?
– Man måste ha en strategi – vad vill jag uppnå pedagogiskt? Ett användande bara för användandets skull leder ingen vart, säger Stefan Bonn.

Det här kräver också digital kompetensutveckling bland lärarna, betonar han. Ett ansvar som också vilar på skolledningen. Många elever ligger långt fram när det gäller digitala nyheter, men lärare kan ibland överskatta ungas kompetens, tror Stefan Bonn.
– Bara för att man kan göra saker på en platta betyder det inte att det är meningsfullt och utvecklande. När eleverna ska lära på djupet behöver de pedagogens stöd, säger han.

Ny teknik kan inte bara kompensera för och justera svårigheter, enligt Stefan Bonn. Den kan också förebygga och minska risken att hamna efter. Nu finns verktyg som scree­nar elevgrupper för att tidigt upptäcka lässvårigheter genom att en dator läser av ögonrörelser.
– Vi har bara sett början på AI och vi måste ta vara på de nya möjligheter som finns, säger Stefan Bonn.

När han får frågan vilken betydelse roboten kan få svarar han:
– Robotar är redan här.
Han nämner en robot med hjul som styrs runt i ett klassrum med en surfplatta fastsatt på sig. Den gör undervisningen tillgänglig via Skype för elever som av olika skäl inte kan vara med i klassrummet under en längre tid. Även humanoida, människoliknande, robotar testas i flera skolor som läromedel.

Virtual reality, VR, och Augmented (förhöjd) Reality, AR, är andra fenomen som kommer att bli en viktig del i undervisningen framöver tror Stefan Bonn.
– VR och AR är något som vi bara sett början på. Men det borde vara mer utvecklat inom skolan redan i dag tycker jag – tänk hur mycket hur man kan uppleva med VR!

Teknikens utbredning påverkar det mesta i våra liv – livsstilen, politiken och planeten. Nya etiska frågor väcks. Som hur skolan ska motverka mobbning och hat i skärmrum. Digital kompetens är inte bara teknisk färdighet, utan lika viktigt är en hög medie- och informationskunnighet, MIK. Att kunna hantera och värdera informationsflödet och urskilja vad som är fakta, reklam, propaganda eller journalistik.

Digitaliseringen är en samhällsförändring som eleverna ska vara med och påverka. Stefan Bonn:
– Med digitala verktyg har vi tidigare gjort gamla saker på nya sätt. Nu gör vi helt nya saker. Vi måste fånga alla elevers möjlighet att delta i det.

Alla artiklar i temat Digitalt stöd (8)

ur Lärarförbundets Magasin