Läs senare

Ord med sprängkraft

av Gertrud Svensén
29 jan 2019
29 jan 2019

Inkluderingstanken har gått för långt. Det tvärsäkra påståendet finns med i den 73 punkter långa överenskommelsen mellan S, MP, C och L, som när jag skriver detta ser ut att bli underlag för den nya regeringen.

Påståendet känns igen från valrörelsen, då Liberalerna krävde fler särskilda undervisningsgrupper med just den motiveringen.

Det som inte står i dokumentet är vad partierna egentligen menar med inkludering. För det är inget lätt begrepp. I den offentliga debatten handlar det ofta om principen att alla elever ska gå i vanlig klass. Men den fysiska placeringen är bara en del av inkluderingsbegreppet. En annan handlar om elevens känsla av delaktighet och gemenskap – värden som måste till för att vi ska kunna tala om verklig inkludering.

Hur vi handskas med orden har betydelse. De ger uttryck för vår syn på världen, men de har också makt att forma verkligheten. De kan cementera gamla synsätt och fördomar – eller vidga våra vyer och ta oss bort från stigmatisering och exkludering.

I vår artikelserie Begrepp i tiden undersöker vi just hur nya ord förändrar verkligheten. I detta nummer berättar Kim Talman, vice ordförande i Organiserade Aspergare, om ”neurodiversitet” – ett ord som han hoppas ska stärka möjligheten för människor med autism att få jobb och inflytande i samhället.

Vilka ord funderar du själv över? Hör gärna av dig med förslag på begrepp att ta upp i kommande nummer!

ur Lärarförbundets Magasin