Läs senare

Regeringen utreder skolfrånvaro

Hur ska skolan få tillbaka elever med lång frånvaro? Psykolog Malin Gren Landell ska utreda frågan på regeringens uppdrag.

08 sep 2015

De kallas ofta hemmasittare. Psykolog Malin Gren Landell föredrar att kalla dem elever med problematisk skolfrånvaro. Enligt Skolverkets siffror, som är sex år gamla, gick 1650 elever inte i skolan alls under minst en månad i slutet av vårterminen 2009. Skolinspektionen granskade i våras anmälningsärenden som handlar om lång skolfrånvaro och konstaterade att många skolor inte anstränger sig tillräckligt för att få tillbaka eleverna.

Regeringen ska nu i en utredning kartlägga hur många elever som inte går i skolan samt föreslå åtgärder. Tidningen Specialpedagogik har talat med Malin Gren Landell, psykolog och forsknings- och utvecklingsledare på Bup i Linköping, som ska hålla i regeringens utredning.

Är det ett svårt uppdrag?

– Utmaningen ligger i att det finns så många perspektiv på skolfrånvaro. Men jag välkomnar verkligen initiativet, eftersom det är många som brottas med frågan; föräldrar, lärare, tjänstemän, skolledare. Det finns kunskap och intresse att ta sig an frågan. Marken är beredd! Jag hoppas verkligen att vi lyckas ta ett nationellt krafttag om skolfrånvaro, så att frågan framöver inte är beroende av kommunala projekt och eldsjälar, som kanske sedan tappar sugen. Utredningen ska knyta samman den kunskap som finns, och jag hoppas att det leder till att vi får en stabil ökad närvaro. Vi ska inte behöva utreda denna fråga igen om tio år.

Vill du fokusera på att öka kunskapen om orsaker till frånvaro eller på att lyfta fram metoder och checklistor?

– Om det blir tal om checklistor, så handlar det i så fall om listor över orsaker. Uppdraget handlar snarare om att få kunskap om ett förhållningssätt, om vikten av att göra en bred och systematisk utredning i varje enskilt fall. Vi kommer inte att hitta en metod som passar alla, men jag hoppas att vi kommer att hitta ett angreppssätt.

Går det över huvud taget att konkretisera arbetet med skolfrånvaro i metoder, när det ofta ligger brokiga orsaker bakom?

– Det går att säga att man ska ha ett systematiskt arbetssätt. Det är ju en metod, så på så vis är svaret ja. Man ska inte leta efter quick fix, men det går ändå att göra handgripligt.

Vilken är den största missuppfattning kring skolfrånvaro?

– Möjligen föreställningen att det finns en orsak till att eleven stannar hemma. Vi vet att det sällan finns bara en orsak. Många säger att de är medvetna om detta, men agerar ändå som om det fanns en huvudanledning. Det leder till att vi ställer oss mot varandra, skyller allt på skolan eller allt på föräldrarna. Jag skulle vilja att alla fick med sig insikten att frånvaron beror på flera saker.

Vilken är specialpedagogernas roll?

– Deras röst är viktig, framför allt vad gäller elevens behov av anpassningar. Kanske är specialpedagogerna extra bra på att uppmärksamma skolfrånvaro, se en bredd i orsakerna och samverka med andra. Förhoppningsvis har de en låg tröskel till att se att skolan behöver göra något.

ur Lärarförbundets Magasin