Läs senare

Relationer behöver tillit och förtroende

Elever vill bli sedda och accepterade som de är. Deras lärare får gärna säga till på skarpen men de ska också kunna visa omtanke. Forskaren Susanne Hansson har talat med ungdomar om respekt i relationer.

08 okt 2012

Bild: Henrik Johansson
Du har intervjuat 69 stycken14-åringar om relationer. Varför har du valt just den åldersgruppen?
– Jag var intresserad av högstadieåldern. Jag tänkte också att 14-åringar har några år framför sig i skolan, och de har lång erfarenhet av att gå i skolan.

 

Vad kännetecknar en respektfull relation mellan elever?

– Tillit och förtroende. Det är de goda relationerna med respekt. Grundläggande är också att man får vara sig själv. Sedan finns det ett mellanting som jag kallar vänskaplig distans. Här tolererar man en del så att kamrater man inte trivs med får vara med i en grupp ändå. Eleverna menar att de inte kommenterar det som de stör sig på utan låter andra vara som de är. Bristande respekt är till exempel att kommentera nedsättande hur någon klär sig eller ser ut, menar ungdomarna.

 

Vad kännetecknar en god relation mellan elev och lärare?

– Det är också tillit och förtroende. Respekt finns inte automatiskt mellan elever och lärare, menar eleverna. Respekt etableras i början av relationen. Viktigt är att lärarna lyssnar på eleverna och visar att de förstår. Eleven vill bli sedd som den han eller hon är. I en god relation kan en lärare ge en tillsägelse till en elev men i ett senare skede sitta och prata med eleven och visa omtanke. Man kan både vara sträng och snäll.

Det är det jag också beskriver i respektfull undervisning. Man ska kunna erbjuda lektioner med struktur och ordning. Eleverna vill också att syftet med lektionen ska vara tydligt.

 

Vad kännetecknar en dålig relation mellan elev och lärare?

– Man kan säga att det är motsatsen till tillit och att bli sedd. Det handlar om lärare som stänger till, som inte lyssnar och som inte diskuterar. De visar att här är det jag som bestämmer och vad du tycker är inte relevant.

 

Kommer du in på specialpedagogiska perspektiv i avhandlingen?

– Jag har inte ett specialpedagogiskt perspektiv men sättet att resonera om relationer i skolan är användbart även i specialpedagogik. Man kan tänka sig in i situationer där det är extra svårt med elever och där kanske tillfälliga problem kräver specialpedagogiska insatser. Då kan man som lärare se hur relationen ser ut med eleven, se om det finns tillit och respekt. Genom att sträva efter dessa egenskaper kan man kanske nå fram bättre till eleven.

 

”Den nödvändiga osäkerheten” är titeln på avhandlingen. Vad menas med det?

– För att visa varandra respekt så krävs att man inte kan kontrollera varandra fullt ut. Det är den nödvändiga osäkerheten som finns i en relation. Det här är inget man normalt går omkring och tänker på i en relation. Resonemanget utgår från mitt teoretiska resonemang i avhandlingen om det etiska kravet.

Susanne Hansson

Yrke: Lärare och filosofie doktor i pedagogik vid Karlstads universitet.

Aktuell: Med avhandlingen Den nödvändiga osäkerheten – Elevers perspektiv på respekt i relationer i skolan.

ur Lärarförbundets Magasin