Ingår i temat
Elevhälsa
Läs senare

Riggat för ett främjande arbetssätt

ELEVHÄLSAElevhälsan på gymnasiesärskolan i Södertälje vill inte bli en instans som tar emot ärenden när något gått över styr. I stället försöker den vara ett naturligt inslag i skolans rutiner.

Nathalie Szum uppskattar att lärarna bryr sig om elevernas åsikter. Dessutom är specialpedagogen Niclas Olanders bra på att förklara, säger hon. Foto: Anders G Warne

Drop-in-tider, det låter ju bra och tillgängligt, tyckte elevhälsan på Foucaultgymnasiet i Södertälje. Men efter ett tag såg de med viss förvåning att lärarna kom mer och mer sällan.
– Vi deppade lite, vill de inte prata med oss? minns rektor Emma Rosengren.

Lärarnas förklaring var att de helt enkelt inte hade något större behov av att droppa in. Elevhälsans personal fanns ju ändå där, runtomkring, mest hela tiden.
– Då förstod vi att vi hade lyckats med att vara tillgängliga, säger rektorn.

Vi återkommer till berättelsen om hur de har ändrat sitt arbetssätt. Men först tar vi avstamp hos specialpedagogen på denna kommunala gymnasiesärskola med runt 70 elever. Niclas Olanders beskriver sitt uppdrag som ett slags länk mellan eleverna och elevhälsan. Han besitter mycket korridorskunskap, om han får säga det själv. Han känner eleverna väl, vet vad de trivs med och inte.

Det märks genast när vi kommer in i lektionssalen. Besöket från tidningen är förberett och uppskrivet på tavlan. Men det känns ändå inte helt okej för alla.
– Vill du gå ut? frågar Niclas en av eleverna, som genast nappar på förslaget.

Det syntes på hela eleven att han blev spänd, förklarar specialpedagogen efteråt. Redan före lektionen hade Niclas och eleven pratat om att han kanske skulle vilja gå till rummet intill i stället för att vara kvar med klassen.

Jag är väldigt frågvis i mina samtal med eleverna och då kommer de på många kloka saker.

Det är i egenskap av ämneslärare i matematik som Niclas Olanders denna färgsprakande försommardag undervisar en handfull elever från de nationella programmen. I dag är det ovanligt lugnt och tyst på hela skolan, påpekar han. Många elever är på praktik. Nathalie Szum går på programmet för administration, handel och varuhantering, och hon vill gärna prata om sin skola.
– Jag brukar göra det. Ibland får jag åka till Stockholm och berätta om skolan, till exempel på gymnasiesärskolemässan.

Foucaultgymnasiets veckovisa möten

Lärarna har tre möten per vecka med olika inriktning. Specialpedagogen deltar i alla dessa möten och övrig EHT-personal i varierande omfattning.
1) Skolutveckling. Förstelärare ansvarar för mötena som fokuserar på något utvalt förbättringsområde, exempelvis IKT. En gång per månad ansvarar EHT för dessa möten och väljer då ett tema, såsom språkstörning.
2) Elevhälsa. EHT ansvarar för mötet som kan handla om exempelvis utvärdering av extra anpassningar, uppföljning av utvecklingssamtal eller information kring elevers medicinering.
3) Undervisning. Samplanering av teman. Någon från EHT brukar delta, exempelvis kan studie- och yrkesvägledaren bidra med frågeställningar att ta upp i undervisningen.

Elevhälsan då, vad gör den på skolan?
– Ser till att vi trivs. De som jobbar där är kuratorn och skolsköterskan. Och Niclas. Och Nina, henne pratade jag med om att byta praktikplats.

En anledning till att Nathalie trivs på skolan är att lärarna lyssnar på eleverna. Som representant i elevrådet får hon till exempel vara med på anställningsintervjuer. Jätte­nervöst, konstaterar Nathalie.
– Sedan frågar vår rektor Emma oss vad vi tycker. För henne är det jätteviktigt att vi trivs med personen.

Ett par timmar senare har Niclas Olanders avslutat förmiddagens arbetspass genom att tillsammans med eleverna sammanfatta vad de gjort under mattelektionen samt prata något om det stora som väntar två dagar senare – ett besök i riksdagen. Han skyndar vidare till möte med elevhälsoteamet, EHT.

Rektor Emma Rosengren kommenterar rutinen med att låta eleverna vara med på anställningsintervjuer med lärare.
– Det är jättebra! Jag ser hur samspelet dem emellan funkar. Ibland ställer de riktigt tuffa frågor: ”Om det blir mobbning i din klass, vad gör du då, springer du till Emma direkt?”

Elevernas medverkan rimmar väl med en av de specifika utmaningar som elevhälsan inom särskolan ställs inför: att låta eleverna göra sina röster hörda. De har inte sällan en begränsad förmåga att reflektera.
– Om man frågar vad de tycker om något säger de nästan alltid ”bra”, eller möjligen ”dåligt”.

Många är vana vid att segla med, säger skolkuratorn Anna Lindberg.
– Ja, och det går att träna på att uttrycka sig. Jag är väldigt frågvis i mina samtal med eleverna och då kommer de på många kloka saker, tillägger skolsköterskan Carina Wiktorsson.

En vilja att kommunicera. Det är nog den främsta drivkraften som man behöver ha för att göra ett gott jobb inom elevhälsan i en grund- eller gymnasiesärskola, anser det församlade teamet på Foucaultgymnasiet.
– Du får inte sky de svåra samtalen eller förvänta dig att det blir på ett visst sätt bara för att du har sagt det. Du måste hitta vägar för att kommunicera med eleven, det kan vara via bilder, ritprat eller appar, säger rektor Emma Rosengren.

Hon kommer ganska nyligen från grundskoleverksamhet och säger att elevhälsouppdraget egentligen inte är annorlunda här: det handlar om att planera för en tillgänglig lärmiljö. Och ofta – menar hon – lyckas Foucaultgymnasiet bättre med det än reguljära skolor. Hög personaltäthet och en fulltalig elevhälsa, så när som på en psykolog som tas in vid behov, bäddar för att de flesta elevers behov fångas upp tidigt. Bra överlämningar från grundskolan är också en garant. Under årskurs nio praktiserar eleverna i sin kommande gymnasiesärskola.
– Vi har mycket förkunskap om eleverna redan när de börjar, säger specialpedagog Niclas Olanders.

Den främsta skillnaden mot ordinarie skolan är, enligt Emma Rosengren, att man i särskolan samverkar mer med andra verksamheter som finns i elevens nätverk, exempelvis habiliteringen.

Philip Yang, till höger, är på väg att lämna Foucaultgymnasiet efter fyra år:
– Jag är glad och jag trivs. Jag har trivts alla fyra åren. Foto: Anders G Warne

Skolsköterskan, kuratorn och elevens mentor har störst ansvar för att hålla i de kontakterna. Hur samverkan ska gå till i varje enskilt fall planeras bland annat vid välkomstsamtalet och hälsosamtalet i årskurs ett. Kontakten med vårdnadshavare är också tätare på Foucaultgymnasiet än i ordinarie gymnasieskola, inflikar både skolsköterskan och specialpedagogen.
– Vi behöver både tycka att det är roligt och vara bra på att samverka med många, säger Carina Wiktorsson.

Studie- och yrkesvägledaren Nina Bagge, som också kom från grundskolan till tjänsten på gymnasiesärskolan, säger lite skämtsamt att alla dessa myndighetskontakter och samverkansavtal var lite krångliga till att börja med. Men nu ser hon hur de ger en stadga runt eleverna. Som exempel tar hon avgångs­eleverna i årskurs fyra.
– Jag tycker att de är lugna inför vad som ska hända sedan. Vi pratar mycket om nästa steg och jag upplever att övergången är mer riggad här än på andra skolor.

Riggningen består bland annat av en planeringskonferens med eleven, mentorn, arbetsförmedlingen, representant för daglig verksamhet, gode man – eller annan part beroende på elevens behov.

Aldrig sky de svåra samtalen. Det gäller för elevhälsans personal, från vänster studie-
och yrkesvägledare Nina Bagge, rektor Emma Rosengren, specialpedagog Niclas Olanders och skolsköterska Carina Wiktorsson. Foto: Anders G Warne

Flera av deltagarna i elevhälsoteamet återkommer till ordet ”rigga” och jag börjar ana att det anknyter till det lite tyngre skollagsbegreppet ”förebyggande och hälsofrämjande”. Elevhälsan på Foucaultgymnasiet har arbetat medvetet för att gå från ett åtgärdande till ett främjande arbetssätt, där det ingår att ”rigga” rutiner för att elevhälsofrågorna ska komma in på ett tidigt stadium.
– Det kanske låter kaxigt, men jag tycker faktiskt att man kan säga att vi helt och hållet har kommit från det här med att elevhälsan ”tar emot ärenden”, säger skolsköterskan Carina Wiktorsson.

Tidigare försökte lärarna lösa så mycket de kunde själva och kom till EHT som ett slags sista utväg, inte sällan med känslan av att ha misslyckats. Och elevhälsans yrkespersoner var själva inte särskilt bra på att erbjuda sin hjälp i tidigare skeden.
– Nu har vi skapat fler träffytor, både med elever, lärare och elevassistenter. Elevhälsan är en pågående process, säger Carina Wiktorsson.

EHT är involverat i alla de lärarlagsmöten som hålls varje vecka (se faktaruta). Ambitionen är att framöver blir ännu mer aktiv i planeringsfasen, alltså de möten som handlar om undervisningen.

Elevhälsan kan då exempelvis se vilka extra anpassningar som kan komma att behövas.
– Vi vill vara med redan i brainstormingsfasen, slår rektor Emma Rosengren fast.
Det är dags att avrunda EHT-mötet och gå vidare till arbetslagsmöten. Carina Wiktorsson fångar in Niclas Olanders.
– Kan du dra lite om pys-paragrafen? Betygen ska ju vara inne i morgon, och jag tror att flera har frågor om detta. Emma, det är nog bra om du är med också.

Mötet avslutas och elevhälsans alla medarbetare försvinner ut, dit där de helst vill vara: bland lärare och elever.

Alla artiklar i temat Elevhälsa (7)

ur Lärarförbundets Magasin