Läs senare

Särskolans lärare skippar Lärarlyftet

Samtidigt som särskolan skriar efter behöriga lärare står två tredjedelar av vårterminens platser inom Lärarlyftet 2 för just särskolan tomma. Anledningen är de dåliga villkoren för lärarna, tror studierektor Diana Berthén på Stockholms universitet.

11 feb 2014

När vårterminen drog igång på speciallärarutbildningen med inriktning mot utvecklingsstörning inom ramen för Lärarlyftet 2 vid Stockholms universitet, visade det sig att endast 16 lärare började studera av de 33 som antagits. Universitetet hade plats för 45.

De andra två lärosäten som startade utbildningen efter nyår var Högskolan Kristianstad och Umeå universitet. Elva personer började i Kristianstad. Det fanns plats för 30. I Umeå finns sju lärare på de 30 platserna.

Diana Berthén, studierektor vid specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, är övertygad om att de dåliga ekonomiska villkoren i Lärarlyftet 2 ligger bakom avhoppen. Medan vissa lärare ges bra villkor – tjänstledigt på halvtid och 80 procent av lönen – är det vissa som bara får ledigt för att närvara vid föreläsningar.

– Detta är en högskoleutbildning. Det är mycket att läsa och många uppgifter och tentamina. Att arbeta heltid och studera heltid är en omänsklig situation, säger Diana Berthén.

Just våren 2014 måste de nya studenterna läsa på heltid. Det beror på att Lärarlyftet 2 länge såg ut att ta slut 2015, vilket gjorde att de inte skulle hinna läsa hela utbildningen på halvfart. Beskedet om att Lärarlyftet 2 skulle förlängas till utgången av 2016 kom i regeringens budgetproposition i höstas, men att speciallärarutbildningen ingick i denna förlängning blev inte klart förrän strax före nyår.

Samma situation uppstår för de lärare som börjar speciallärarutbildningen inom Lärarlyftet 2 hösten 2014. De kommer också att behöva läsa vissa terminer på helfart för att hinna avsluta i december 2016.

Undersökningar visar att uppemot fyra av fem anställda inom särskolan blir obehöriga genom legitimationsreformen. De flesta saknar speciallärarutbildningen med inriktning mot utvecklingsstörning, och därför ges detta program inom Lärarlyftet. Men med dagens mängd lärare på Lärarlyftet kommer särskolan inte lyckas få behörig personal till juli 2018, då särskolans tidsfrist löper ut, tror Diana Berthén:

– Så länge utbildningen är ett krav för att lärarna i särskolan ska få behålla sina jobb, behöver de ges ekonomiska möjligheter och tjänstledighet för att kunna gå utbildningen.

Christina Lindh, programansvarig för kompetensutveckling vid Högskolan Kristianstad, tror inte att villkoren för ersättning inom Lärarlyftet 2 är den främsta orsaken till att lärarna i särskolan väljer bort Lärarlyftet.

– Min erfarenhet är att de får bättre förutsättningar än andra lärarlyftsgrupper.

Däremot tror hon att många avskräcktes från att söka på grund av att studietakten i Kristianstad hade satts till 75 procent i stället för tidigare 50 procent, av samma anledning som beskrevs ovan gällande Stockholm.

Alla tre lärosätena hade i år ovanligt många icke behöriga sökande till speciallärarprogrammet inom Lärarlyftet 2. I Umeå kunde så många som två av tre gallras bort som obehöriga. I Stockholm var det hälften. För att gå utbildningen ska läraren ha en anställning i särskolan samt den grundläggande lärarexamen som krävs för att undervisa där. Rektor ska intyga detta.

– Det är mycket märkligt att så många var obehöriga att söka. Jag har svårt att tro att rektorer godkänner lärarens deltagande utan att veta vilka behörighetskraven är för utbildningen, säger Diana Berthén.

Ännu en förklaring till att få lärare i särskolan har börjat Lärarlyftet 2 i vår kan vara de nya behörighetsreglerna från december 2013, framhåller både Diana Berthén och Christina Lindh. Bland avhoppen kan det finnas lärare som trodde sig behöva gå Lärarlyftet 2, men som visade sig bli behöriga utan vidareutbildning.

ur Lärarförbundets Magasin