Läs senare

Satsning på läskunnighet stoppade stöket

ReportageSpecialpedagogerna trodde inte det var sant. Lästestet visade att det fanns barn på deras skola som var analfa­beter­ – trots att de hade gått flera år i skolan. Det blev startskottet för ett omfattande arbete som i slutändan lyckades vända en skola i kris.

av Sara Djurberg
02 dec 2019
02 dec 2019
Satsning på läskunnighet stoppade stöket
Foto: Lina Alriksson

När vi kör över järnvägen säger försteläraren Darya Pakarinen att vi kommer in i den ”fina” delen av Alvesta. I denna norra del av staden ligger Prästängsskolan, där 80 procent av eleverna har svenska som modersmål.

Med bara 9 000 invånare är tätorten Alvesta ändå hårt segregerad. När Darya Pakarinen vänder bilen och styr söderut igen, över järnvägen, hamnar vi i det socialt och ekonomiskt utsatta området Rönnemyr. Vi kör förbi Migrationsverkets tidigare boende för nyanlända, fyravåningshus som nu planeras att rivas. Snart är vi framme vid Grönkullaskolan, där elevunderlaget är det motsatta. 80 procent har andra modersmål än svenska.

Darya Pakarinen parkerar bilen utanför den låga tegelbyggnaden, en tidigare högstadieskola där numera 460 elever i årskurs F-6 går.

Läsinlärningsmetoden

Skolan använder en läsinlärningsmetod där bokstäver kopplas till ljud, baserad på forskning från Linnéuniversitetet. Materialet kallas Fonomix, fonem/grafem, eller munmetoden och används i förskoleklass, ettan och special­pedagogiken.

Eleverna arbetar med sex bokstäver och sex ljud i taget. Ljuden illustreras genom bilder på munrörelser. Eleverna lär sig forma ord genom att kombinera språkljuden på olika sätt.

– Kanske inte så fin på utsidan, men fin på insidan, säger hon när vi kliver ur bilen och går över den asfalterade skolgården, uppenbart stolt över sin skola.

För några år sedan hade Grönkullaskolan stora problem. Medierna rapporterade om misstänkta övergrepp och skadegörelse. 2016 fick skolan ett vitesförläggande från Skolinspektionen på 600 000 kronor efter att ha fått anmärkningar på samtliga granskade områden: studiero saknades på lektionerna, kränkningar och mobbning förekom och det fanns stora brister i undervisningen och det särskilda stödet.

När Skolinspektionen åter gjorde en grundlig tillsyn i januari i år var skolan prickfri.

Darya Pakarinen har inga lektioner den här dagen. I stället leder hon oss genom korridorerna till ett klassrum där kollegan Jessica Petersson har historia med 2B.

Eleverna har just sett en film om istiden och sitter i grupper vid runda bord. De skriver meningar och klipper ut bilder på stenblock och is, medan Jessica går runt och hjälper dem. Några sitter bakom vikbara skärmar för att inte bli störda. När det blir prat i en grupp ställer hon en av de vikbara skärmarna runt en elev vid det bordet. Hennes toleransnivå för stoj är låg, men hon höjer aldrig rösten och stämningen i klassrummet är lugn och vänlig. Några har svårt att sitta still och tar några extra vändor till kranen för att fylla på vatten i sin flaska.

På en storbild syns ett timglas och en klocka som räknar ner minuterna. När båda siffrorna visar noll ljuder en trudelutt, vilket får en pojke att ställa sig upp och utbrista ”Äntligen rörelsepaus”. Snart står hela klassen på golvet och härmar rörelserna på skärmen till musiken. Efter fyra minuter av ”discorull” och ”pingvinklapp” är passet slut och barnen fortsätter med sina skrivuppgifter.

Förstelärare Darya Pakarinen anser att en samsyn bland lärarna bidrar till en större studiero.
Foto: Lina Alriksson

–  Om jag märker att det blir okoncentrerat kör jag tre, fyra minuter pulshöjande aktivitet. Det blir långa pass för dem. De behöver inte sitta på samma plats, och om de vill ligga på golvet en stund för att bryta av får de göra det, säger Jessica Petersson.

Rörelsepauser är ett av många knep som lärarna på skolan använder för att skapa studiero. Jessica Petersson och Darya Pakarinen säger att gemensamma rutiner, tydlig struktur på skoldagen och rastaktiviteter på skolgården innan skolan börjar har bidragit till att lugnet kommit tillbaka.

Men framför allt har skolan fått en stabil ledning. När nuvarande rektor Eva-Lotta Carlsson tillträdde i juni 2017 hade Grönkullaskolan haft sex olika rektorer på två år.

Eva-Lotta Carlsson är rosig om kinderna och glasögonen har hon skjutit upp i det blonda håret. Hon slår sig ner i ett mötesrum och berättar om sin tidigare erfarenhet av att leda skolor i så kallade utanförskapsområden, som rektor på en skola i Araby, centrala Växjö.

– En väldigt viktig sak som jag tog med mig därifrån var en sak som en 17-årig grovt kriminell kille, Ali, sa i en radiointervju. Någon gång på mellanstadiet orkade han inte kämpa mer för skolan förstod aldrig att han inte förstod. Det är vår största framgångsfaktor här, att vi förstått att det inte handlar om beteendeproblematik, utan om att barnen inte förstår.

Specialpedagogen Maria Lindbäck och specialläraren Kerstin Söderberg, som också tagit plats vid bordet, anställdes på skolan ungefär samtidigt som rektorn. De började med att göra avkodningstest för att ta reda på elevernas läsförmåga.

– Vi nästan svimmade när vi gjort avkodningstestet för läsnivån var så otroligt låg. Vi hade barn i mellanstadiet som var analfabeter, fastän de gått hela sin skolgång här. Det är klart att man är arg då, säger Maria Lindbäck.

Så fick Grönkullaskolan tillbaka studieron

  • Gemensamma rutiner
  • Tydlig struktur på lektionerna
  • Rörelsepauser
  • Likabehandlingsgrupp som följer upp incidenter
  • Satsning på läskunnighet
  • Högläsning varje dag i klassrummet
  • Samsyn bland lärarna
  • Lågaffektivt bemötande
  • Ämnesövergripande undervisning i alla klasser, inklusive fritidshem
  • Genrepedagogik
  • Transspråkande och studiehandledare i elevernas modersmål
  • Tvålärarsystem på mellanstadiet
  • Blandade årskurser: lågstadieelever och mellanstadieelever har klassrum i samma korridor.

Sju av tio elever läste inte på adekvat nivå för sin ålder. Skolan inledde ett omfattande arbete med att höja läskunnigheten. I många fall fick specialpedagogerna börja om från början med läsinlärning med elever på mellanstadiet.

– Vi sätter in insatser på riktigt, inte 40 minuter en gång i veckan. De elever som inte kan läsa har läsinlärning i mindre grupper en halvtimme fyra gånger i veckan med mig, säger Maria Lindbäck.

Rektorn startade en ”läspatrull” med lärare som kör listläsning individuellt med elever som behöver bli snabbare på att läsa. Eleven får läsa ett antal högfrekventa ord om och om igen under tio minuter, varje dag i fem veckor.

Grönkullaskolan fick också 1,2 miljoner kronor under tre år från Skolverket i insatsen Samverkan för bästa skola. Lärarna fortbildade sig på Linnéuniversitet i att undervisa flerspråkiga elever, transspråkande och genrepedagogik, en språkutvecklande metod som visat sig effektiv både för sva-elever och elever med svenska som modersmål.

– Vi har också jobbat med en samsyn bland lärarna både när det gäller pedagogik och hur vi bemöter eleverna. Vi möter barn lågaffektivt, säger Eva-Lotta Carlsson.

Självklart händer det fortfarande saker på skolan, men numera finns ”stödstrukturer”, som rektorn kallar det. En likabehandlingsgrupp bestående av två beteendevetare och en kurator följer upp konflikter, så att lärarna kan koncentrera sig på att undervisa.

Elevernas betyg har förbättrats dramatiskt under de här två åren. 2017 nådde bara 28 procent av sjätteklassarna målen, det vill säga fick godkänt i alla ämnen. Resultaten för våren 2019 är inte klara, men måluppfyllelsen kommer att landa på mellan 70 och 75 procent, enligt rektorn.

Sjätteklassarna Libaan Arohe och Ismail Hassan lutar sig fram över sina datorer. Bredvid dem på bänken ligger fem böcker utspridda. Utifrån boktitlarna har de skapat en egen dikt som de nu läser in på datorn. De skrattar men tar uppgiften på allvar och gör om inspelningen ett par gånger innan de är nöjda.

Klassen har under några veckor fördjupat sig i poesigenren, enligt genrepedagogikens modell. De har lyssnat på dikter, studerat olika typer av poesi, skrivit tillsammans med läraren och nu kommit till den sista fasen: att skriva en egen dikt.

– I och med att vi läser texterna djupare tränar de läsning och får med sig grammatik på köpet. Elever som har svenska som modersmål kan få svårare uppgifter, som att skriva en debattartikel om vi jobbar argumenterade texter, säger läraren Annika Dahl.

Foto: Lina Alriksson

Dareen Jarbou är också klar med sin dikt.

– Det har blivit bättre studiero på skolan. Lärarna är jättebra nuförtiden. De tar saker om och om igen tills vi lärt oss, säger hon.

Det är veckan före skolavslutningen och på skolgården råder festlig stämning när de yngre barnen har lunch. Matsalspersonalen har ställt upp en grill och musiklärarna har konsert tillsammans med elever i solgasset. Barnen äter hamburgare på papptallrikar på gräset och springer omkring på gården.

I 2B:s klassrum övar eleverna på en sång till avslutningen, en låt av Laleh som Jessica Petersson spelar upp på storbilden. Medan läraren försöker få dem att hålla takten sjunger åttaåringarna:

– Vi ska bli stora, mäktiga, vi ska ta oss härifrån.

ur Lärarförbundets Magasin