Läs senare

Skolan missar de särbegåvade

Säkert har du mött en elev som ställer jobbiga frågor och verkar ha lagt av. Det kan handla om ett särbegåvat barn. Nu finns en handlingsplan för hur skolan ska bemöta dessa elever.

16 jun 2014

– Lärare upplever ofta de här eleverna som provocerande. Eleverna vill inte, kan uppfattas som oförskämda och ställer jobbiga frågor. Det finns också de som mörkar sin särbegåvning och underpresterar. Och de finns de som inte kommer till skolan alls, säger Sara Penje, skolutvecklare i Sollentuna och kommunens representant i den arbetsgrupp som har tagit fram handlingsplanen.

Särbegåvning är ingen diagnos, och misstanken om att en elev är särbegåvad kräver inte någon speciell utredning, framhåller Sara Penje. Forskningen har ingen entydig definition av särbegåvning, men handlingsplanen lyfter fram en förklaring av Roland S Perssons, professor i pedagogisk psykologi. ”Den är särbegåvad som kontinuerligt förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin osedvanliga förmåga i ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet”. Med Sara Penjes ord:

– När vi som vuxna tappar hakan gång på gång.

Icke desto mindre kan det vara så att dessa elever inte alls har alla rätt på proven – tvärtom. De kan på grund av den bristande stimulansen ha tappat motivationen, framhåller Sara Penje.

Det var i samband med Sveriges kommuner och landstings (SKL) Matematiksatsning Pisa 2015 som de sju pilotkommunerna tog upp svårigheterna med att bemöta särbegåvade elever. Tillsammans med SKL har de nu gjort en handlingsplan. Förhoppningen är att varje kommun anpassar handlingsplanen till sina lokala förutsättningar.

– Det som vi har tagit fram är ett gott underlag för en diskussion mellan politiker, tjänstemän, skolledare, lärare och elevhälsopersonal om hur just de bör arbeta med sina särbegåvade elever, säger Per Thalin, projektledare för SKL:s matematiksatsning.

– Nyckeln till det här är en välutbildad lärare, som kan se när en elev lägger av. Man kommer aldrig runt betydelsen av en välutbildad lärare, tillägger han.

Med förbehållet att alla särbegåvade barn är olika, innehåller handlingsplanen listor med exempel på personlighetsdrag hos dessa barn. Vissa av dem har behov av logik och precision, de har en hög abstraktionsförmåga, livlig fantasi, en avsevärd känsla för rättvisa, komplexa tankemönster och de ifrågasätter regler och auktoriteter.

Även de åtgärder som sätts in måste vara individanpassade, påpekar Sara Penje. Men det finns tre grundläggande strategier:

– Acceleration

– Berikning

– Aktiviteter utanför skoldagen

Acceleration kan betyda att eleven flyttas upp en eller två årskurser eller att hen får avancera i ett visst ämne tillsammans med en annan grupp elever.

– Det får inte vara så att eleven bara får nya matteböcker för högre årskurser utan att få stöd och bekräftelse från en lärare, säger Sara Penje.

Berikning innebär att eleven får gå på djupet och får göra mer än de obligatoriska momenten. Här behöver skolans lärare vara ”ödmjuka”, påpekar Sara Penje. Lärarkompetensen kan behöva hämtas från en annan skola.

Finns det en risk att skolan faktiskt struntar i dessa elever för att man måste satsa resurserna på dem som har svårt att nå målen?

– Jag tror faktiskt inte att det är problemet. Jag tror helt enkelt att man inte vet vilka de särbegåvade eleverna är, säger Sara Penje.

Du hittar handlingsplanen på skl.se.  Skriv ”särbegåvade” i sökrutan.

De sju pilotkommunerna som tog fram handlingsplanen var Luleå, Umeå, Uppsala, Sollentuna, Karlstad, Borås och Landskrona.

Läs mer om att fånga upp elever i behov av stöd på skl.se/matematik

ur Lärarförbundets Magasin