Läs senare

Söker varje barns ”hur”

09 Dec 2015

Bild: Jenny Bowers.Du skrev till mig att du höjer metodtaket varje gång du kroknar. Vad menar du med det?
– När vi tror att vi inte mäktar med en elev till i klassen eller att hen ständigt får utbrott, när vi tror att vi har slagit i taket, att metoderna är slut, då lyfts taket lite till. Det finns hela tiden en öppning. Vi hittar alltid lösningar, det är det som får mig att jobba vidare.

Är det din drivkraft?

– Ja, det fantastiska i mitt jobb är när jag hittar rätt, när jag når fram. Häromdagen när en elev hade ett stort affektutbrott, slutade det med att vi fick ett jättefint möte och eleven kunde gå tillbaka till sin klass. Det finns ett ”hur” för varje barn och det är det sökandet som kan hålla mig vaken om nätterna.

Vad är svårt i ditt jobb?

– Tidsbristen och att hela tiden orka för-söka förstå. Vi har fler elever hos oss i behov av särskilt stöd än genomsnittsskolan. Många elever som kommer till oss i senare skolår har varit i någon sorts skolsvårighet, kanske har de varit hemmasittande länge. De väljer inte primärt oss och waldorfpedagogiken, de väljer från något annat. Vi måste hjälpa dem att snabbt hitta en skol-tillhörighet. Först sammanhanget, sedan måluppfyllelsen.

Hur gör du det?

– Det handlar om att skapa någon form av relation som inte bygger på krav och höga förväntningar. Eleverna ska sakta in i klassrummet, och det är okej att de går ut, på rätt sätt. Ibland måste jag hitta anpassningsformer som inte alltid är i enlighet med waldorfpedagogiken.

Varför då?

– En waldorfskola har längre arbetspass och en kommunikativ ton. Eleverna ska återberätta och reflektera mycket. Undervisningen sker i friare former och det passar inte alltid elever inom autismspektrumet eller med en språklig sårbarhet. Men de friare formerna ger också möjligheter att hitta något som kompenserar elevernas svårighet. De kan få utveckla något de är bra på.

Du jobbar också som studie- och yrkesvägledare.

– Ja, det är jätteroligt! Jag är gymnasielärare i grunden och när jag ville vidareutbilda mig valde jag mellan specialpedagog och syv. Det blev specialpedagog och jag

ville jobba i grundskolan just för att se hur man kan möta elever i skolsvårigheter ti-digt. Tack vare att vår skola är liten har jag nu också möjlighet att jobba som syv.

Hur ser ditt jobb ut om fem år?

– Jag hoppas att det ska finnas specialpedagogisk kompetens även på fritids, och att vi ser fritidshemmet som en del av hela skoldagen. Och så hoppas jag att vi har en självklar inkluderande lärmiljö, där vi inte bara säger att alla är välkomna, utan där alla också känner sig välkomna.

Namn: Ulrika Biörkeroth.

Ålder: 45.

Bor: I Örebro.

Familj: Fyra döttrar mellan 9 och 21 år.

Arbete: Specialpedagog och studie- och yrkesvägledare på Örebro waldorfskola.

Utbildning: Gymnasielärare i engelska och svenska samt specialpedagogutbildning.

Fritidsintressen: Laga veganmat med barnen, baka, läsa, resa när jag kan. ”Jag får mycket energi av mina barn.”

ur Lärarförbundets Magasin