Läs senare

Specialpoddagogik

PraktisktPoddnamnet är kanske inte så sexigt: ”Anpassa skolan.”­
Men det hörs att Cicci Agestrand och Jimmy Svensson brinner för specialpedagogik. Liksom deras lust att knäcka strukturerna.

12 sep 2019
Specialpoddagogik
Foto: Susanne Walström

Kaffet står på bordet. Två lurviga katter stryker längs benen och förortsskogen mallar sig i solen utanför de stora fönstren. Vi är hemma hos specialläraren Cicci Agestrand i Stockholm. Poddpolaren Jimmy Svensson plockar med dator och mikrofon. Det är klämdag, vilket betyder stängda skolor – och en perfekt dag för ideellt poddande på fritiden för de två före detta kollegorna.

Jag har faktiskt tröttnat på att sitta med vuxna människor som fortfarande inte förstår att det är deras ansvar om en elev får F i ett ämne.

I mängden av poddar på tema special­pedagogik startade Anpassa skolan i en egen nisch. Den görs inte av uttalade experter (varken Jimmy eller Cicci har formell special­lärarutbildning, men väl massor av erfarenhet; mer om det senare). Podden är rätt politisk – programledarna är ofta tydliga­ med var de står i olika frågor. Och de talar ”från golvet”, alltså från en skolvardag där varje timme kan innehålla  utmanande situationer. För att klara det behövs kunskap, erfarenhet – och förslag på nya metoder.

– Jag gillar poddformatet, det där att man kan sätta på en schyst podd och lära sig något på väg till jobbet, säger Jimmy.

Cicci Agestrand
Ålder:
41 år.
Familj: Sambo och två barn.
Jobbar som: Speciallärare vid Thorildsplans gymnasium i Stockholm.

Jimmy Svensson
Ålder:
32 år.
Familj: Fru och ett barn.
Jobbar som: Mattelärare och lärare för ”A-gruppen” på Tappströmsskolan, Ekerö.

– Jag lyssnar knappt på poddar själv, säger Cicci. För mig måste det stämma med rösterna, att jag gillar dem. Jag blir också galen på folk som bara babblar. Med vår podd hoppas vi ge en lagom avslappnad stämning, men ändå mycket innehåll. Vi vet att behovet av kunskap är jättestort, de här eleverna finns ju överallt.

Podden är också ett sätt för dem att fortsätta de roliga diskussioner de haft i lärarrummet. De fann varandra i arbetet på en liten resursskola och upptäckte snabbt att de tänkte lika. Framför allt delade de elevsyn.

– Allt handlar om relation, säger Cicci. Har du inte arbetat upp tilliten mellan dig och eleven spelar det ingen roll hur mycket specialpedagogisk kunskap du besitter. Jag har genom åren fått kritik från kollegor för att jag ägnat för mycket tid åt en elev. ”Nu har du bara pratat och umgåtts med den där eleven i tre månader”. Ja? Till slut kommer jag ju igenom. Och det är värt allt.

– Jag har alltid känt för den här elevgruppen, för både hög- och lågpresterande, säger Jimmy. Svaret på det du som lärare sliter ditt hår över – elever som inte kommer till skolan, som inte klarar kunskapskraven – finns i relationen. Har jag en elev som strular i matte tar jag mitt kaffe och går en runda på rasten och pratar lite. Sedan blir det lättare att nås. Det kan räcka med några minuter i veckan för att få så mycket tillbaka i undervisningen.

I dag arbetar Jimmy som mattelärare och med en grupp autistiska elever på Tappströmsskolan på Ekerö. Cicci är i sin roll som speciallärare på Thorildsplans gymnasium i Stockholm bollplank åt andra lärare. Just nu är hon också med om att skapa tydliga och snabba rutiner vid elevfrånvaro – ett sätt att vända tidskrävande ”släcka bränder”-åtgärder till ett effektivare, förebyggande arbete.

Foto: Susanne Walström

– Det är inte eleverna utan strukturen som stressar lärare. Jag brukar jämföra med lågstadiet, där det oftare finns utrymme att hjälpa en elev separat, och där man fortfarande sitter och äter tillsammans. Det är ett feltänk att tro att relationsskapande arbete inte behövs bara för att eleverna blir äldre.

I podden utforskar de ständigt flexibla sätt att lägga upp arbetet utifrån teman som studiero, utmanande beteende, ledarskap i klassrummet och – dagens tema – differentierad undervisning. Man utgår från aktuella föreläsningar, ny forskning eller faktaböcker.

– Det roliga med specialpedagogik är att du både kan och måste lägga upp undervisningen mer fritt, säger Cicci. Podden är vårt sätt att försöka förenkla, ta ner ny forskning på golvet. Du måste inte som lärare ha läst in all specialpedagogisk kunskap. Med en schyst värdegrund och ett empatiskt förhållningssätt kan du komma långt i ditt uppdrag.

Podden Anpassa skolan

Anpassa skolan har ett samarbete med elevhälsan, som lägger ut info om podden på sin sajt. Där finns också länkar med källor relaterade till varje avsnitt.

Framåt: ”Vi skulle gärna få mer tid att ägna åt podden, och gärna utveckla formen, kanske med rundabordssamtal, och livesända på ­Youtube. Och så skulle vi gärna ta på oss konsultuppdrag från skolor.”

Jimmy nickar engagerat. De faller ofta varandra i talet, som två som känner varandra väl och en gång har hittat det perfekta samarbetet och flowet i arbetet.

– Vi jobbade ju tillsammans på en skola där nästan alla hade flera funktionsnedsättningar, säger Cicci. Och psykisk ohälsa. Och ätstörningar. Så mycket som vi lärde oss där!

– Ja, och vi hjälpte varandra, säger Jimmy. Om jag såg att Cicci använde lunchrasten till att sätta sig med en elev hon kämpade med kunde jag sätta mig bredvid, som en länk.

Uttrycket ”att knäcka systemet” återkommer i podden, liksom den grundläggande värderingen att det inte är eleverna som ska anpassa sig utan skolan. Fortfarande är besvärande många fast i ett föråldrat förhållningssätt, även personal med specialpedagogisk kompetens, hävdar Cicci och Jimmy.

– Jag har faktiskt tröttnat på att sitta med vuxna människor som fortfarande inte förstår att det är deras ansvar om en elev får F i ett ämne, säger Cicci. Jag tar inte ens sådana diskussioner längre.

På ett djupare plan har båda sina drivkrafter att brinna för andra. Bägge är uppvuxna i arbetarklasshem. Jimmys var tryggt, Ciccis otryggt:

– Jag växte upp med skilda föräldrar som hade egna problem att tampas med och inte förmådde att skapa trygga hem. För mig var skola och fritids mina trygga platser. Jag tror att jag vill bidra till att skolan fortsätter att vara det för alla elever som har det tufft hemma.

Hemma hos Jimmy fanns tre syskon. Och alltid extra människor.

Foto: Susanne Walström

– Mina föräldrar var väldigt tydliga med att man skulle ta hand om de svaga. Det bodde alltid andra hemma hos oss, permanent eller i perioder. När jag var fem år flyttade det in en kvinna med Downs syndrom som mamma mött när hon jobbade extra på ett boende. Hon blev som en syster för mig och bodde kvar under hela min uppväxt. Tyvärr gick hon bort för några år sedan.

– Jag har aldrig frågat mina föräldrar om det där, det var bara så självklart: Man tar hand om de svaga. Det har såklart påverkat min människosyn.

Så var det det där med utbildning. Cicci är utexaminerad gymnasielärare i biologi och naturvetenskap. Jimmy är utbildad matte- och idrottslärare. Specialpedagogik har de lärt sig under ett antal kortare utbildningar, men främst genom erfarenhet inom omsorg och skola.

Jimmys poddtips

Pondering Education (USA): ”Intressanta gäster, och bra blandning med allt från ledarskap i klassrummet till olika undervisningsmetoder.”

Studieteknikpodden: ”Med Håkan Fleischer, fil dr i pedagogik vid Högskolan i Halmstad. Bra femminuterstips på hjälpande metoder.”

Psykiatrikerna: ”Med läkarna Anders Hansen och Simon Kyaga. Ett bra sätt att lära sig mer om npf och psykisk ohälsa.”

– Det är ganska titelsjukt i den specialpedagogiska världen, säger Cicci. Tyvärr kan det bidra till den där ”vi-och-de”-uppdelningen som ofta är på skolor mellan specialpedagogisk och annan personal.

– Varför kan jag och Jimmy säga samma saker som olika experter? Jo, för att vi jobbat oss till den erfarenheten och de insikterna. Vi är vanliga lärare som har fixat det här. Och det betyder att den lärare som lyssnar också kan våga släppa prestigen och be en kollega att komma in och hjälpa i klassrummet.

– Vi är långt ifrån perfekta, säger Jimmy. Jag vet exempelvis att jag är bra på relationer, men brister i formativ bedömning. I stället har jag en kollega som är jättebra på det, som jag kan be om hjälp. Det är ju en del av vår vision att bryta strukturerna; att varje arbetslag ska bli bättre tillsammans.

Efter 24 avsnitt ser de också podden som ett slags egen ”internutbildning”. Så vad har de lärt sig? Cicci svarar direkt:

– Typ hundra högskolepoäng. Det är intressant hur kunskap sjunker in på ett annat sätt när man först måste läsa på och sedan formulera på ett muntligt begripligt sätt.

– Vi har också fått sätta ord på hur vi tänker och jobbar, säger Jimmy. Som med relation, det är ju något man bara gör. Nu, när jag pratat om det i podden, förstår jag att jag under alla år har testat olika forskningsmetoder. Och ju mer jag förstår, desto bättre kan jag använda mig av det.

Det har blivit dags för tagning. Solen slickar fortfarande björkarna utanför. Katterna har gått i däck i var sitt hörn. Cicci och Jimmy tar på sig lurarna.

Fler pedagogpoddar

Foto: Susanne Walström

Hur tänkte ni nu?
Podd från DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet.
Om: Frankt och spänstigt samtal mellan programledarna Karolina Celinska, rättighetspolitisk samordnare, och Janna Olzon, kommunikatör, på teman som Gå eller rulla – alla kan knulla och Från skallmätning till duschmätning.
Mål/målgrupp: Att medvetandegöra och sprida kunskap utanför ”rörelsen”.
Tips: Avsnittet Är det dödsstraff på att kalla någon för handikappad? med komikern Ann Westin och kallpratsexperten Niklas Källner, som utsätts för ”PK-testet”.

Adhd-podden
Av journalisten Josefin Svensson som själv vuxendiagnos­tiserats med adhd.
Om: Gäster som berättar sina ”adhd-stories”. Experter, läkare och psykologer.
Målgrupp: Personer som har adhd eller har en vän, partner eller familjemedlem med diagnosen.
Tips: Avsnitt 12 om ”skolan, träning & existentiell rastlöshet” med Pepe de Neergaard, som annars föreläser under namnet ”Adhd-läraren” för att inspirera till och kämpa för en individuell anpassning i skolan.

Funka med adhd
Av Jill Nyqvist, förälder till barn med adhd, och Ulrika Gill, pedagog.
Om: Lyhörda programledare delar med sig av egna erfarenheter och med hjälp av gäster söker svar på hur man kan få till en fungerande vardag.
Målgrupp: Föräldrar, anhöriga och yrkesfolk.
Tips: Avsnitt 35, När skolan ger ångest, där leg psykolog Maria Bühler pratar föräldrasyn genom tiderna, funktionskartläggning och framgångsfaktorer i skolan.
Extra: Medlemsklubb för föräldrar som ger tillgång till en sluten Facebookgemenskap, VIP-sändningar med gäster, informationsfilmer med mera.

Lika värde
Ny, utåtriktad podd från Specialpedagogiska myndigheten.
Om: Teman som löper över flera avsnitt, som npf och akk. I studion finns olika rådgivare från SPSM i samtal med 1–2 gäster.
Målgrupp: Yrkesverksamma inom förskola och skola samt föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
Tips: Kommande temat Ljudmiljö och språkstörning samt ett specialavsnitt om hur man ansöker om SIS-medel (särskilda insatser i skolan).
Extra: Varje avsnitt transkriberas till skriven svenska.

Funka olika
Podd från Hälsa och Habilitering, Region Stockholm.
Om: Programledaren Susann Smedberg samt två experter i studion – en person med erfarenhet av funktionsnedsättning samt en ”kunskapsexpert” – pratar med fokus på habilitering på olika teman, som exempelvis mat och hälsa för personer med IF och hur det är att leva med förvärvad hjärnskada.
Målgrupp: Funktionsnedsatta, närstående, yrkesverksamma.
Tips: Tema ”Kommunikativt och kognitivt stöd”, avsnitt 2: Man måste planera, med Mayte, vars 13-åriga dotter har Retts syndrom och kommunicerar med hjälp en ögonpekningsdator, tecken och bilder.

Pedagogisk psykologi
Podd om skola, elevhälsa, lärande och utveckling, av Rova & Sjögren Psykologi i Umeå.
Om: Allt ifrån teman som ”metakognitiv kunskap och självreglering” till prat om olikheter med komikern Olof Wretling.
Målgrupp: Lyssnare med intresse för skola, elevhälsa, ledarskap och utveckling.
Tips: Elevhälsans roll i avsnittet ”Hur skapar vi en lärande organisation?” med Anna Bengtsson, specialpedagog, lärare och författare till en bok om det främjande elevhälsomötet.

Ouch: Disability talk
Podd som sorterar under brittiska BBC:s utbud.
Om: Högt och lågt avhandlas på ett smart och underhållande vis. Hör exempelvis den döve poeten Raymond Antrobus prata om hur han ”känner” ljud eller rundabordssamtalet mellan personer med ocd.
Målgrupp: Bred.
Tips: Avsnittet The challenge of being a teacher with Tourette’s, där grundskolläraren Natalie pratar om hur hon lär sina elever skillnaden på att svära ofrivilligt och av eget val – och hur hon kan vara ett inspirerande exempel.

NPF-podden
Avslutad podd från UR med totalt 37 avsnitt från åren 2016–2018, som nu börjat fyllas på med npf-relaterade avsnitt från nya radioprogrammet Fatta familjen.
Om: Den populäre psykologen Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo svarar på frågor och ger råd om allt från att hantera starka känslor till hemmasittare och hur man bäst kan inreda en skola för att hjälpa barn med särskilda behov.
Målgrupp: Yrkesverksamma samt anhöriga.
Extra: Endast kvartslånga avsnitt.

Timglaset
Podd med 50 avsnitt som drevs av frilansjournalisten och föreläsaren Yasmin Nilson och filmklipparen Max Arehn 2014–2017.
Om: Svindlande samtal där Yasmin och Max, båda ryggmärgsskadade, intervjuar andra med funktionsnedsättningar.
Mål: Att öka kunskapen om och förståelsen för hur det är att leva med en funktionsnedsättning.
Tips: Samtalet i avsnitt 49, Martin – den filosofiska latinosvensken, med stadsplaneraren Martin Bretz, där han och Yasmin Nilson – som båda brutit nacken efter en dykolycka – med allvar och galghumor går på djupet med sina erfarenheter: ”Var du vid medvetande hela tiden, eller? Jag såg ett ljus.”

Extra: I dag driver Yasmin Nilson en liknande intervjupodd, Soluret, som utforskar olika förutsättningar i livet som psykisk ohälsa, invandring och adoption.

ur Lärarförbundets Magasin