Läs senare

”Stöd räcker inte för att alla elever ska klara kraven”

ForskningEn studie vid Göteborgs universitet visar att det finns elever i grundskolan som inte har kognitiva förutsättningar att klara de kunskapskrav läroplanen ställer.

28 Mar 2018
Foto: Åsa Deleau Wiklund

Varför ville ni göra den här studien?
– Vi träffar dessa elever inom elevhälsan och på våra mottagningar inom barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri dit de ofta är remitterade från skolan. Vi har de senaste åren slagits av den stress och det lidande många av våra patienter upplever till följd av kraven som nu ställs för att få godkänt betyg. Vi har också fått rapporter från lärare som beskriver hur svårt det är att behöva sätta betyget F på en elev som ansträngt sig på sin maximala förmåga, och fått stöd, men ändå inte klarat att få ett godkänt betyg.

Hur genomfördes studien?
– Elever i årskurs 6 testades av psykolog avseende kognitiva förmågor. Barnens lärare besvarade dessutom i ett formulär om det fanns oro för barnets koncentration, inlärning, sociala svårigheter, och så vidare, samt om barnet utretts för behov av stöd i undervisningen och om barnet fått stöd.

Vilka resultat kom ni fram till?
– Elever som hade minst ett icke godkänt betyg hade i betydligt högre utsträckning lägre resultat på kognitiva testuppgifter. Särskilt var resultatet på deltestet ”ordförråd” signifikant lägre i gruppen som inte klarat godkänt betyg i alla ämnen, trots att de hade fått stöd i skolundervisningen. Elever med minst ett underkänt betyg hade också  betydligt fler lärarrapporterade svårigheter.

Namn: Elisabeth Fernell.

Yrke: Professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Aktuell: Med studien Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nya läroplanens krav? Studien är genomförd tillsammans med Ida Lindblad, Joakim Westerlund och Christopher Gillberg.

Är kraven för att få godkänt för högt ställda?
– Om kunskapskraven ska vara utformade på det sätt som de är nu, behöver det finnas anpassade mål och krav för elever med svag teoretisk förmåga. Vi frågar oss hur man fastställt kravnivån för godkända betyg. Är tanken att elever med svag teoretisk begåvning, inom normalvariationen, ska klara kunskapskraven för godkänt i grundskolan? Det tidigare betygssystemet slog inte ut elever på samma sätt som i dag.

Skolan har ett ansvar att ge särskilt stöd till de elever som inte klarar kunskapskraven. Är det inte bristande stöd snarare än kunskapskraven som är problemet?
­– Teoretisk begåvning varierar i befolkningen. Precis som till exempel musikalisk förmåga och idrottsförmåga. Barn har olika förutsättningar för teoretisk inlärning. Med den kravnivå som i dag är specificerad i läroplanen räcker det inte för alla barn med ”stöd”. Nästan alla barn som hade minst ett underkänt betyg hade fått stöd.

Hur tycker du att betygskriterierna bör skrivas om?    
– Det behövs en diskussion mellan företrädare på Skolverket och kompetenser från neuropsykologi, barnmedicin och barnpsykiatri. Är kraven ställda så att barn med svag teoretisk begåvning ska kunna nå godkänt? Detta har aldrig vad vi vet analyserats. Kunskapskraven kan inte enbart utformas från pedagogiskt håll.

Betygskriterierna är satta utifrån de krav samhället och arbetslivet ställer på oss medborgare. Är det inte en björntjänst att minska kraven för vissa barn?
– Samhällsutvecklingen med ett allt mer kognitivt krävande samhälle och yrkesliv har inte åtföljts av en motsvarande förändring av den mänskliga hjärnan.

ur Lärarförbundets Magasin