Ingår i temat
Lön & karriär
Läs senare

Sug efter kompetens pressar upp lönen

Lön & karriärSpeciallärare och specialpedagoger har fått större lönelyft de senaste åren än många andra lärargrupper. Men fortfarande behöver utbildningen löna sig bättre, anser Lärarförbundet.

26 mar 2019
Sug efter kompetens pressar upp lönen
Illustration: Saga Bergebo

Specialpedagoger och speciallärare har i regel hög­re löner än de flesta av sina lärarkollegor på skolan eller förskolan. Men frågan är hur mycket deras påbyggnadsexamen och den särskilda kompetensen ska synas i lönekuvertet. Det finns det inget givet svar på.

– Specialpedagoger och speciallärare bör jämföras med andra yrken som har en motsvarande påbyggnadsutbildning ovanpå sin grundexamen. Det betyder att deras löner måste upp rejält, säger Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.

14,2

 

 

 

Så många procent har speciallärares och specialpedagogers löner ökat i snitt sedan 2014.

Kommunalt anställda specialpedagoger och speciallärare hade 2017 en snittlön på 37 700 kronor, vilket är 4 600 kronor mer än grundskollärare och 8 200 kronor mer än förskollärare. Mathias Åström har inget emot om de skillnaderna blir ännu större.

–  Vi vill att hela lärarkollektivets löner ska upp, och med 40 000 som en snittlön för grundskollärare är det rimligt med 50 000 för specialpedagoger och special­lärare. Det finns en växande insikt om vikten av tidigare insatser och en undervisning anpassad efter elevens behov. Där har denna grupp lärare en tydlig roll samtidigt som det är en extremt stor brist på dem.

Mathias Åström poängterar att det inte betyder att alla specialpedagoger och speciallärare borde ha 50 000 kronor i månadslön, bland annat eftersom arbetsuppgifter och ansvar varierar mycket mellan olika tjänster. Redan i dag finns betydande löneskillnader, i kommunerna tjänar tio procent under 33 000 och lika många över 42 500. Specialpedagogerna tjänar i snitt 600 kronor mer än speciallärarna, vilket möjligen kan bero på olika ansvarsområden.

Mathias Åström, Lärarförbundet.

– Men generellt är det ett problem att det lönar sig så lite att gå en påbyggnadsutbildning som jag dessutom till största del måste bekosta själv. De ekonomiska incitamenten för att läsa vidare är alltför små, säger Mathias Åström.

Statistiken visar att specialpedagogerna och speciallärarna har haft lite bättre löneutveckling än många andra lärare sedan 2014 då en ny uppdelning i statistiken mellan olika yrken infördes, vilket gör det svårt att jämföra längre bakåt i tiden. Specialpedagogernas och speciallärarnas löner har sedan dess ökat med 14,2 procent, grundskollärarnas med 13 procent och förskollärarnas med 9,7 procent.

– Vi har en demografisk utveckling just nu som vi inte har haft tidigare med fler barn och elever i alla skolformer samtidigt, från förskola till vuxenutbildning. Det skapar naturligtvis en stor efterfrågan på behöriga lärare och inte minst på dem med speciella behörigheter. Då är det inte ovanligt med löneglidning, säger Per-Arne Andersson, chef för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting.

Precis som Mathias Åström upplever Per-Arne Andersson att speciallärarnas och specialpedagogernas särskilda kompetens uppmärksammas och värdesätts allt mer. Han poängterar också att många skolor är alltför små för att själva rekrytera någon av dem.

Per-Arne Andersson, SKL.

– En central rekrytering kanske ökar medvetenheten på förvaltningen om deras betydelse. Det är möjligt att det bidrar till att trycka lönerna uppåt, säger Per-Arne Andersson.

Han vill inte uttala sig om vad som är ett rimligt löneläge, men betonar att löneutvecklingen har varit bra för alla lärarkategorier de senaste åren. Och den utvecklingen kan hålla i sig de kommande åren.

– Det finns i alla fall inget i dag som talar emot detta, säger Per-Arne Andersson.

Arbetsförmedlingen räknar med fortsatt stor brist på speciallärare och specialpedagoger under överskådlig tid. Många går snart i pension och det utbildas för få. Men kommuner som gärna vill hjälpa sina lärare att få specialpedagogisk kompetens har i och med den allmänna lärarbristen hamnat i ett moment 22, enligt Per-Arne Andersson. En legitimerad lärare som studerar på arbetstid innebär en legitimerad lärare mindre i skolan.

Källa: SCB Lönestrukturstatistik

–  Jag kan förstå att arbetsgivaren då blir varsam och avvaktar med att satsa på en lärares påbyggnadsutbildning på universitetet, säger han.

Specialpedagoger och speciallärare har ingått i de två stora statliga satsningarna karriärtjänster och lärarlönelyftet. Det finns inga uppgifter om hur många som verkligen har fått ta del av dem men av diskussioner i sociala medier framgår att skillnaderna lokalt är stora. Ibland har de fått del av pengarna och ibland har de varit utestängda från dem. Ändå kan ett av de fyra kriterierna för lärarlönelyftet, enligt Mathias Åström, ses som riktat till just denna kategori lärare, nämligen att man har förbättrat undervisningen med stöd av en påbyggnadsutbildning på avancerad nivå.

600

 

 

 

kronor. Så mycket mer tjänar i snitt specialpedagoger jämfört med speciallärare.

Mycket tyder på att satsningarna har rört om i lönestrukturen och lönerelationerna mellan skolledare, förstelärare, specialpedagoger och ”vanliga” lärare och förskollärare. Det senaste läraravtalet trycker på vikten av att lokalt analysera denna lönestruktur.

En rapport från Statistiska Centralbyrån (SCB) antyder en långsam löneutveckling efter att man fått sin första tjänst. Som jämförelse går sjuksköterskor med specialistutbildning in med en lägre lön än specialpedagogerna, medan det omvända gäller i kategorin yrkeserfarna. I det senaste läraravtalet betonas att erfarenhet ska premieras vid lönesättningen.

– Det blir problem om läraren känner att det inte lönar sig att vara erfaren och att det enda sättet att höja lönen är att byta arbetsgivare. Utan en satsning på lönerna klarar vi inte politikernas ambition om att sätta in rätt insatser för eleverna tidigare än i dag, säger ­Mathias Åström.

Alla artiklar i temat Lön & karriär (8)

ur Lärarförbundets Magasin