Läs senare

Tar strid för rätten till hjälpmedel

AKTUELLTElever med dyslexi har stämt kommuner och Skolverket för diskriminering under de nationella proven. Saga Lööf är en av dem.

Saga Lööf läser med hjälp av talsyntes och inläsningstjänst. Hon förstår inte varför de skulle tas ifrån henne under nationella prov. Foto: Anders G Warne

– Jag gör det mer för andra än för mig själv. Jag vill inte att andra som har dyslexi ska behöva känna samma press och stress som jag kände inför de nationella proven.

Så förklarar 13-åriga Saga Lööf varför hon har stämt sin kommun Huddinge för diskriminering. Själv har hon inte mycket att vinna, menar hon. Nästa gång hon gör nationella prov är i nian och då tillåter Skolverket att elever med dyslexi använder hjälpmedel.

Sedan Saga diagnostiserades med dyslexi använder hon bland annat rättstavningsprogram, inläsningstjänst och andra program för att få text uppläst. Hon läser med öronen, som hon uttrycker det. Men när det var dags för nationella prov i sexan plockades stödet bort, med hänvisning till Skolverkets instruktioner.
– Jag blev stressad. Jag kunde ju inte prestera på samma sätt som jag brukar. På engelskan fick jag ångest och kunde inte göra alla delproven.

Saga fick förlängd provtid, men det var inte någon bra kompensation:
– Hjärnan blev mycket tröttare, förklarar hon, och mycket riktigt gjorde hon sämre ifrån sig på de prov som gjordes under långa eftermiddagspass.

Saga är en av fem elever som driver sina fall juridiskt i syfte att få stopp på förbudet mot hjälpmedel vid nationella prov. Med stöd av Talerättsfonden och Dyslexi­förbundet har de lämnat in stämningsansökningar mot tre kommuner – Huddinge, Örebro och Malmö – samt en skadeståndsframställan till Justitiekanslern mot Skolverket.

Detta gäller saken

  • Vid de nationella proven i årskurs tre och sex, som testar läsförståelse, får elever inte använda hjälpmedel, enligt Skolverkets anvisningar.
  • En lösning, enligt Skolverket, är att exempelvis elever med dyslexi gör proven med hjälpmedel, men att proven då ogiltigförklaras.
  • Elevernas juridiska företrädare hävdar att eleverna utsätts för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder är elevernas ombud. De redogör för innebörden av en rad svenska lagar – skollagen, arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen – som stödjer elevernas sak. Dessutom lyfter de fram regeringsformens skrivningar om förbud mot diskriminering på grund av funktionshinder samt internationella konventioner såsom Europakonventionen och FN:s barnkonvention.
– Detta är rättsliga regleringar som svenska staten och svenska kommuner har åtagit sig att följa, säger Stellan Gärde.

Han påtalar rangordningen inom juridiken, som gör att ett grundlagsförbud mot diskriminering väger tyngre än en föreskrift från en myndighet. I ljuset av regeringsformen är inte Skolverkets föreskrifter giltiga, argumenterar han.
– Skolorna ska i stället genomföra proven på ett sätt så att eleverna inte diskrimineras – nämligen låta dem använda sina hjälpmedel.

Trotsa Skolverket, alltså. Tror du att skolorna kommer att göra det?
– Det är de skyldiga att göra. Om de tillämpar Skolverkets diskriminerande föreskrifter så vidtar de själva en diskriminerande åtgärd.

I såväl JK-anmälan som stämningarna begär eleverna skadestånd. Stellan Gärde framhåller att skadestånd är den form av upprättelse för kränkning som systemet erbjuder, men att själva syftet är att sätta stopp för fortsatt diskriminering.
– Det är väl jättebra om alla kommuner får reda på att de blir skadeståndsskyldiga om de tillämpar Skolverkets regler.

Det finns goda förutsättningar för eleverna att vinna gentemot myndigheterna, bedömer Stellan Gärde. Den springande punkten är, enligt honom, att parterna bygger sin argumentation på olika definitioner av läsförståelse. Enligt Skolverkets snävare tolkning kan läsförståelse endast bedömas när skriven text läses utan hjälpmedel. Stellan Gärde hävdar att denna tolkning strider mot såväl vetenskap som exempelvis SPSM:s definition: ”läsförståelse är alltså att förstå det skrivna språket, oavsett vilket läsmedium läsaren använder.”

Anders Boman är chef för Skolverkets enhet för nationella prov. Han vill inte kommentera anklagelserna om diskriminering, med hänvisning till rättsprocessen, men tycker att det är bra att frågan prövas.

ur Lärarförbundets Magasin