Läs senare

Tveksamt om Robomemo hjälper elever med adhd

Det finns inget vetenskapligt stöd för att hävda att minnesträningsprogrammet Robomemo minskar symptomen hos elever med adhd. Det konstaterade Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) som utvärderade den samlade forskningen.

29 mar 2011

Elin Buchmayer är chef för Cogmed i Sverige som säljer användarlicenser för Robomemo. Hon menar att det tillkommit studier efter SBU:s granskning.
– SBU säger att det inte finns tillräckligt många studier som visar på att symptomen av adhd minskas vid rapportens publicering. Den säger inte att det inte stämmer, bara att det vid tidpunkten inte fanns tillräckligt många studier, poängterar Elin Buchmayer och tillägger:

– Detta kan så klart uppfattas som om träningen är verkningslös, vilket är mycket tråkigt då det finns en mängd studier som visar att ett nedsatt arbetsminne, oavsett diagnos, kan tränas genom Cogmed arbetsminnesträning.

Foto: Hasse HedströmHon menar att det finns forskningsunderlag för att hävda att Robomemo påverkar arbetsminnet positivt, men medger att det inte finns tillräckligt med forskning som stöder att det skulle minska besvären för personer med adhd.

Samtidigt säger hon att företaget inte heller marknadsfört att programmet skulle hjälpa mot specifika diagnoser.

– Vi lägger oss inte i varför man har nedsatt arbetsminne. Det kan man ha för att man har adhd eller till exempel en medfödd hjärnskada, det finns en uppsjö diagnoser. Jag säger inte till skolorna att alla barn med adhd ska träna med metoden, utan att det har effekt för barn med nedsatt arbetsminne.

På Gärdesskolan i Sollentuna genomfördes under förra året ett projekt för arbetsminnesträning. Många elever på skolan med diagnoser som adhd och dyslexi blev i sina utredningar rekommenderade att träna arbetsminnet, ibland just med Robomemo. Vid en kartläggning visade det sig att fler än tio elever på skolan rekommenderats arbetsminnesträning.

– Vi bestämde oss för att prova Cogmeds arbetsminnesträning som vi uppfattade som en vetenskapligt belagd träningsmetod som ger ökad koncentrationsförmåga, vilket i sin tur skulle leda till förbättrade skolprestationer, berättar Monica Häggqvist som är specialpedagog och som ledde projektet på Gärdesskolan.

Hon har ännu inte läst SBU:s utvärdering av Robomemo.

– Det här är den enda metod för att träna arbetsminnet som vi hittat som är forskningsbaserad. Det säger de om man går in på deras hemsida. Om studierna sedan inte är fullgoda är svårt för oss att ta ställning till.

Så länge det inte finns några alternativ, något som är bättre, fortsätter de nog att använda Robomemo.

– Många av de som tränat hos oss tycker att de ser resultat. De säger till exempel att glosor som förut var en plåga att lära sig nu går lättare att lära sig. Det tycker vi ju är bra.

Det SBU utvärderat är om metoden minskar adhd-symptomen. Någon sådan tillförlitlig effekt har de inte kunnat finna. De har inte utvärderat minnesträningen i sig.

– När det gäller adhd är det oftast en psykolog som rekommenderat Robomemo eller arbetsminnesträning, säger Monica Häggqvist.

Metoden tar mycket lärar- och elevtid i anspråk.

– Flera lärare tycker att eleverna efter träningen kunde koncentrera sig bättre, att eleverna får lättare att ta instruktioner och hålla dessa kvar i minnet. För de elever som känner så är det värt den tid som lagts ned.

Men hon medger att effekten även kan bero på att lärarna ändrar metod när de vet att en elev har problem med minnet. Att de tänker mer på att ge tydliga instruktioner, skriva upp information på tavlan, att bara ge en uppmaning åt gången och så vidare.

– Vi har ju inte gjort någon uppföljning av projektet som vi drev förra läsåret. Flera elever gick i år 9 och har slutat hos oss. Det vore intressant att se om de positiva effekterna består.

Det finns en tendens att nästan alla specialpedagogiska insatser ger en korttidseffekt. Eleverna känner sig utvalda och presterar lite bättre oberoende av metod.

– Eleverna känner att någon bryr sig. Det innebär ett lyft och det är klart att det ger effekt. Men om det gör det på lång sikt vet jag inte. Men skulle det framgå att Robomemo inte gav några långsiktiga effekter då vore det inte värt att lägga ner så här mycket tid på metoden, avslutar Monica Häggqvist.

Adhd
Adhd, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen hos barn och ungdomar. Adhd karakteriseras av koncentrationssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet i en sådan omfattning att det påverkar skolresultat och relationer till kamrater och familj.

Det finns få effektiva metoder som ger stöd till dessa barn. Förutom medicinsk behandlig får barnen och deras föräldrar oftast särskilt pedagogiskt och psykosocialt stöd.

Granskat av Statens beredning för medicinsk utvärdering
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har utvärderat två metoder som syftar till att barnen ska träna upp sin förmåga till koncentration och impulskontroll: Robomemo och Neurofeedback.

Robomemo och datorstödd träning av arbetsminnet bygger på teorin att barn med adhd har nedsatt arbetsminne som underliggande problem. Arbetsminnets kapacitet avgör förmågan att hålla kvar och bearbeta information under kort tid och är avgörande för att förstå instruktioner och planera, men även för att läsa och räkna. Arbetsminnet har även betydelse för möjligheten att bromsa ett beteende.

Neurofeedback baseras på teorin att barn med adhd har långsammare aktivitet i hjärnan. Hjärnaktivitet kan registreras med EEG. Syftet med Neurofeedback är att träna barnet att styra sina impulser och koncentrera sig genom ett pedagogiskt datorprogram som lär barnet hur ett normalt EEG-mönster känns.

SBU konstaterar i sin granskning att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma om datorstödd träning av arbetsminnet minskar graden av koncentrationssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet hos barn i skolåldern med adhd. Det var främst pilotstudier och studier utan kontrollgrupp som visade effekt. Den enda randomiserade studien (med kontrollgrupp och delvis slumpmässigt urval) som publicerats visar på mindre effekt. Till exempel så såg lärare ingen skillnad när det gäller uppmärksamhet och överaktivitet mellan gruppen med minnesträning och kontrollgruppen.

Även när det gäller Neurofeedback menar SBU att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöras om programmet minskar svårigheter som uppträder vid adhd.

ur Lärarförbundets Magasin