Läs senare

Tydligare krav på stöd i gymnasiet

AKTUELLTSkolan måste bli bättre på att ge eleverna stöd, konstaterar gymnasieutredningen.

13 Dec 2016

 

Dålig koll på extra anpassningar, och insatser i ett ämne utan koppling till andra. Den nya gymnasieutredningen ger en dyster bild av hur skolan bemöter elevernas behov. Lagkraven gäller även gymnasiet, men tanken på att en gymnasieelev ska klara sig själv lever kvar.
Utredningen vill därför förtydliga regelverket. Stöd ska ges ur ett helhetsperspektiv,
så att en elev med exempelvis lässvårigheter får stöd i alla ämnen. Skolan ska erbjuda olika typer av åtgärder, allt från anpassningar till mer långtgående stöd. Överlämningen från grundskolan måste bli bättre.

Ingrid Schmiterlöw är specialpedagog på gymnasiet och ledamot av Lärarförbundets referensorgan för specialpedagogik. Hon tycker att förslagen berör sådant som bör vara självklarheter:

5_ingrid_schmiterlow_dsc7428
Ingrid Schmiterlöw

– Elevens rätt till stöd är jättetydlig redan i dag. Om vi ser att en elev riskerar att inte nå målen ska vi utreda orsaken, annars bryter vi mot lagen.

Gymnasieutredningen innehåller förslag som inte sorterar under stödparagraferna, men som ändå kan få positiva effekter på stödet, enligt Ingrid Schmiterlöw. Ett av dem är återinförandet av ämnesbetyg. Ibland dröjer det till slutet av en kurs innan läraren får syn på elevens behov – och då ska redan dagens kursbetyg sättas. Ämnesbetyg ger eleven en bättre chans, menar hon. Alla elever föreslås få en egen mentor. Den ska hjälpa eleven att prioritera och organisera.
– Det är just sådant som jag som specialpedagog jobbar mycket med.

 

ur Lärarförbundets Magasin