Ingår i temat
Övergångar
Läs senare

USA-övergångar fokuserar på jobb

ÖvergångarKan vi inhämta amerikansk inspiration när det gäller skolövergångar för elever med funktions­nedsättningar? Samtidigt som USA:s utbildnings­departement vill underlätta samarbetet mellan myndigheter pågår spännande konkreta ­projekt på Virginia Commonwealth University i ­Richmond. Följ med på vår studieresa!

27 jan 2020
I Richmond stöttar familjerna varandra i Autism Society. Tidningen ­Specialpedagogik bjöds in till deras halloweenfest.
Foto: Daniel Carlberg

Efter en rigorös säkerhetskontroll sitter vi på David Guardinos kontor i centrala Washington DC, några kvarter från Vita huset. Han jobbar på OSERS, Office of Special Education and Rehabilitative Services, som är en del av USA:s motsvarighet till Skolverket. David är chef över avdelningen som bland annat ansvarar för övergångar.

Några viktiga vägar framåt är att ungdomar tidigt kommer i kontakt med riktiga jobb, avslutar David, samt att föräldrar och ­andra vuxna har höga förväntningar på dem.

– Att barn med funktionsnedsättningar ska ha likvärdig tillgång till utbildning har varit lagstadgat i USA sedan 1970-talet, berättar han. Totalt berörs 6,5 miljoner amerikanska barn av lagen, och en viktig del av den handlar om övergångar.

Bland annat garanteras sedan 1990-talet att varje barn när det fyllt 16 ska ha en IEP, individualized education plan. I den ska framgå vad barnet behöver för att kunna utvecklas så långt det bara går, både i och utanför skolan. Man blickar långt framåt och möjliga vägar in i arbetslivet får utrymme i planen, som ska uppdateras varje år. IEP:n ska upprättas av skolan tillsammans med inte bara barnet och dess vårdnadshavare, utan även de aktörer man bedömer behöver vara med. Det kan till exempel vara arbetsterapeuter, psykologer och personer som kan lotsa ut i arbetslivet.

Alyssa Brooke är koordinator på SEARCH, ett projekt som stöttat många ungdomar med funktionsnedsättning i övergången till vuxenlivet.
Foto: Daniel Carlberg

– Att det var så många aktörer som skulle vara med visade sig vara ett problem, fortsätter David. Det har jag själv erfarenhet av från tiden då jag jobbade som familjeterapeut. Det var inte lätt att samordna saker med skolan.

För att undanröja samarbetshinder som aktörerna stöter på bestämde man sig för att börja på myndighetsnivå. Kongressen gav myndigheterna för Education, Health and human services, Labor och Social Security i uppgift att tillsammans utarbeta en plan.

– Vi kallar planen 2020 Federal Youth Transition Plan: A Federal Interagency Strategy. 2012 ägde den första konferensen rum, berättar David. Sedan dess har ett antal pilotprojekt pågått i några stater. 2020 ska riktlinjerna vara klara, allt för att samarbetet kring den enskilda eleven ska underlättas.

I USA har man gjort en hel del framsteg kring ungdomar med funktionsnedsättningar de senaste decennierna. Trots detta visar statistik att bara 30 procent av ungdomarna i åldern 20–24 år med funktionsnedsättningar har anställning, jämfört med 64 procent utan funktionsnedsättningar i samma åldersgrupp.

– Några viktiga vägar framåt är att ungdomar tidigt kommer i kontakt med riktiga jobb, avslutar David, samt att föräldrar och andra vuxna har höga förväntningar på dem.

15 mil söder om Washington DC ligger universitetsstaden Richmond. Här finns Virginia Commonwealth University, vars färger är gult och svart. I stadskärnan kryllar det av studenter i färgkombinationen. På universitetsområdet ligger institutionen Autism Center for Excellence. Här har man i tio års tid bedrivit flera forskningsprojekt kring övergångar för ungdomar med autism. Staci Carr är något av en aktivist inom autismsfären i Richmond, förutom att hon är ordförande i den ideella organisationen Autism Society är hon koordinator på centret och berättar att samarbete är A och O vid övergångar.

– En sak vår forskning tydligt har visat är att man kan vara briljant på ämneskunskaper, men många personer med autism har ändå svårt att få och behålla ett arbete efter avslutat skolgång. Skälet är oftast att skolan har satsat ensidigt på ämneskunskaper medan träning i sociala färdigheter och aktiviteter i dagliga livet har fått stå tillbaka. Det är stor risk att elever på autismspektrumet som är inkluderade i ”vanliga” klasser faller mellan stolarna när det gäller det senare.

Vi jobbade tidigt utifrån hypotesen att unga med ­autism bör få en gedigen arbetslivserfarenhet tidigt, redan under högstadiet.

Kollegan Carol Schall, assisterande professor på centret, fortsätter.

– Vi jobbade tidigt utifrån hypotesen att unga med autism bör få gedigen arbetslivserfarenhet tidigt, redan under högstadiet. Detta måste göras under kontrollerade, evidensbaserade former där eleven får kontinuerlig handledning, vilket skolorna oftast varken har tid till eller kompetens för. Vi har utvecklat ett antal program som kan skrivas in i en elevs IEP. Att det står i elevens IEP gör att skolorna kan släppa en del av detta och våra medarbetare, eller habiliteringen, tar vid.

Staci och Carol menar att det optimala är att mycket av träningen i social skills och daily living skills sker ute i samhället. Personer med autism har svårt att generalisera det de lär sig i skolan. På centret lutar man sig mot sin forskning, som visat att tidig kontakt med arbetslivet ökar chanserna markant för arbete i vuxen ålder. Att redan i nedre tonåren skapa sig en uppfattning om vilka färdigheter en elev behöver utveckla vid sidan av skolämnena är viktigt.

Staci och Carol visar ett urval av de kartläggningsformulär som kan vara bilagor i IEP:n och följa eleven vid varje övergång. Dessa fylls i av hemmet och skolan tillsammans och noterar saker som elevens förmåga att hälsa på ett adekvat sätt, be om hjälp, tolerans mot rutinförändringar och att tillreda ett mellanmål. Oavsett var eleven befinner sig på spektrumet är det viktigt att bevaka denna typ av förmågor.

Många professioner ingår i teamen som utvecklar evidensbaserade metoder. April Lynch och Rachel Rounds är experter på yrkesinriktad rehabilitering.
Foto: Daniel Carlberg

Inom ramen för centret finns en mindre stab medarbetare som har olika roller när det gäller att omsätta programmen i praktiken. Staci visar runt och presenterar Alyssa Brooke, en av koordinatorerna för programmet SEARCH, som i första hand riktar sig mot elever i särskolan. Denna sena oktoberdag bjuder på en oväntad värmebölja vilket har gjort kontoren på centret olidligt varma. Alyssa föreslår att vi samtalar på en parkbänk alldeles intill centret.

– I SEARCH samarbetade vi med ett av stadens sjukhus. Just sjukhus är perfekta, för i princip alla jobb man kan tänka sig finns där. Projektet går ut på att sista året i grundskolan lämnar eleven sin ordinarie skola och vi startar en ny klass i en lokal på sjukhuset. Varje morgon förbereder sig eleverna för sin specifika arbetsuppgift på sjukhuset med en specialutbildad arbetsterapeut, och det är här vi får in skolämnena. Till exempel ser vi till att eleverna tränar språk och matematik parallellt med social skills när de förbereder sig för dagen.

Av de elever som genomgår SEARCH hade 87 procent kvar sitt arbete ett år efter examen. Mot­svarande siffra i kontrollgruppen var endast 12 procent.

Efter morgonlektionen beger sig eleverna ut till sina respektive arbeten på sjukhuset. Berörd personal har fått en introduktion om elevernas särskilda behov. När någon timme återstår av dagen samlas återigen eleverna för en utvärdering och eventuellt mer träning i social skills.

Hur har utfallet varit?

– Mycket bra! Forskarna på centret har jämfört med en kontrollgrupp. Av de elever som genomgår SEARCH hade 87 procent kvar sitt arbete ett år efter examen. I kontrollgruppen var motsvarande siffra endast 12 procent.

På kvällen har Autism Society arrangerat en halloweenfest för sina medlemmar. Staci kör oss till en samlingslokal i utkanten av Richmond. Ett hundratal barn och föräldrar är på plats för lekar och godisutdelning. Staci har ordnat så att vi kan samtala med Megan Colson och Donna Sable. Bägge är aktiva i föreningen och har söner med Aspergers syndrom, Parker och Cameron. Sönerna är inte på plats i kväll, de har lämnat Richmond för collegestudier i olika städer.

Utbildningsdepartementets David Guardino är biträdande direktör på avdelningen Research to practice, just nu fokuserad på övergångar. Foto: Daniel Carlberg
Staci Carr har varit med och utvecklat flera program för hur ungdomar med autism kan utveckla sina sociala färdigheter. Foto: Daniel Carlberg
30 000 studenter är inskrivna på Virginia Commonwealth University. Överallt i Richmond ser man universitetets byggnader. Foto: Daniel Carlberg
Forskarna Josh Taylor och Lauren Avellone utvecklar utvärderande övergångsmetoder för ungdomar med autism. Foto: Daniel Carlberg

Megan berättar att Parker är oerhört duktig på datorer.

– Under högstadiet kom vi i kontakt med en datorfirma där han kunde jobba extra. I början var det bara enklare uppgifter, som att packa ner och upp olika saker. Men hittar man en bra firma upptäcker de ofta vilka talanger ungdomen har! Det var oerhört viktigt för Parkers utveckling.

Donna berättar att vägen till college varit mycket snårig, men att Cameron nu funnit sig till rätta och läser gastronomi.

– IEP är ett mycket bra verktyg, men det är viktigt att det är ett levande dokument. Jag hjälper föreningens medlemmar genom att berätta för föräldrarna vad de bör tänka på när de utarbetar IEP:n tillsammans med skolan. Enligt lagen får föräldrarna anlita extern hjälp vid IEP-möte, och det händer att familjer vill att jag är med på dessa möten.

Staci ser hoppfullt på framtiden.

– För tjugo år sedan var det mycket vanligt att personer med autism hamnade på olika dagcenter, eller blev hemmasittare. I dag kommer allt fler ut i arbete, och många arbetsplatser upptäcker att dessa personer i högsta grad kan bidra till verksamheten.

Alla artiklar i temat Övergångar (6)

ur Lärarförbundets Magasin