Läs senare

Vem ska lösa elevernas svårigheter?

FORSKNINGMånga specialpedagoger och speciallärare menar att orsaken till elevernas skolsvårigheter ligger utanför pedagogiken. Det synsättet påverkar vilka åtgärder man sätter in.

Bild: Tzenko Stoyanov

Att jobba som speciallärare eller specialpedagog är komplext. Tidigare studier har visat att yrket och arbetsuppgifterna, till stora delar, formas beroende på var du arbetar och vad dina kollegor, skolledare och den lokala organisationen förväntar sig av dig.

Kerstin Göransson, professor i specialpedagogik. Foto: Andreas Reichenberg

Kerstin Göransson är professor i specialpedagogik vid Karlstads universitet. Under de senaste åren har hon lett projektet Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. Inom ramen för projektet har det gjorts flera olika studier som bygger på en enkät till runt 3 000 speciallärare och specialpedagoger.

I en av studierna, som blev klar i våras, har forskarna tittat närmare på hur specialpedagoger och speciallärare tolkar elevernas skolsvårigheter och vad som orsakar dem.
– Det vi ser är att speciallärare och specialpedagoger inte är en enhetlig grupp. Beroende på var i skolverksamheten man jobbar har man olika syn på orsakerna till elevernas skolsvårigheter. Det här är något som det finns anledning att diskutera – det man anser är orsaken till svårigheten har ju betydelse för vilka åtgärder man väljer att sätta in, säger Kerstin Göransson.

I studien har speciallärarna och specialpedagogerna svarat på om de anser att man kan hitta förklaringen till elevernas svårigheter inom eller utom det pedagogiska området.

Med pedagogiska orsaker menar man till exempel brister i undervisningsmiljön, brister hos läraren, i gruppsammansättningen eller att skolan är dåligt anpassad för att hantera elevernas olikheter. Orsaker utanför den pedagogiska verksamheten är till exempel neuropsykiatriska funktionshinder, brister i elevernas hemmiljö eller svag begåvning.

Så ser professionen på elevernas svårigheter

Enkäten i studien besvarades av 2 505 personer:

  • 30 procent anser att förklaringarna till svårigheterna varken kan hittas inom eller utanför det pedagogiska fältet.
  • 22,5 procent angav en blandning av orsaker.
  • 16 procent angav i större utsträckning pedagogiska förklaringar.
  • 15 procent angav enbart pedagogiska förklaringar.
  • 16,5 procent anser att förklaringarna återfinns såväl inom som utanför det pedagogiska fältet.

Om man menar att elevernas svårigheter beror på att undervisningen är dåligt anpassad, då finns ju också lösningen i undervisningsmiljön – alltså inom speciallärarnas och specialpedagogernas expertområde. Om man däremot menar att svårigheterna orsakas av till exempel brister i hemmiljön eller svag begåvning – ja, då är inte lösningen lika tydligt kopplad till den egna professionen, menar Kerstin Göransson.
– Frågan om den egna legitimiteten hänger ihop med hur man förklarar problemet, var man lägger orsakerna till problemet. Om det är inom den egna professionen, inom pedagogiken, som problemet ska lösas eller om det är inom någon annan professions kunskapsområde, säger hon.

Ur enkätsvaren har forskarna definierat fem grupper. Den största gruppen ser inte någon särskild orsak till problemen. Den här gruppen lägger inte problemet utanför det pedagogiska området men det är å andra sidan inte pedagogiken som är problemet.

Tre grupper anser, i varierad grad, att pedagogiken är orsak till svårigheterna.
Den sista gruppen menar att alla orsaker, både inom och utanför det pedagogiska fältet, har betydelse.

Forskarna kan se ett tydligt samband mellan hur specialpedagogerna och special­lärarna svarar, och var i skolorganisationen de finns. Ju närmare verksamheten man jobbar, i grundskolan, gymnasieskolan, specialskolan och vuxenutbildningen, desto tydligare hamnar man bland dem som inte ser någon särskild orsak till svårigheterna.

Man kan ju fundera på om vi pratar bort vår egen legitimitet genom att inte att hävda att elevernas skolsvårigheter ligger inom vårt kunskapsområde.

Specialpedagoger och speciallärare som jobbar centralt i kommunen anger oftare pedagogiska orsaker till elevernas svårigheter.
– De placerar problematiken inom det pedagogiska området, alltså inom professionens möjliga kunskapsområde, säger Kerstin Göransson.

De som jobbar centralt återfinns också i den grupp som anser att förklaringarna till elevernas skolsvårigheter finns både inom och utanför det pedagogiska fältet. Hit hör också de som arbetar inom förskolan.

En förklaring till skillnaderna kan ligga i att professionen ser lite olika ut beroende på var man jobbar, menar Kerstin Göransson. Arbetar man i skolan måste man ofta förhålla sig till andra professioner, lärare, rektorer, psykologer, som också hävdar sin kompetens på området. Arbetar man i förskolan eller centralt i kommunen, jobbar man mer övergripande och samverkande.
– Det finns en tradition i skolan att lägga problematiken utanför den pedagogiska sfären. Många lärare går på knäna och att säga att problemet beror på eleven kan vara ett sätt att få hjälp i klassrummet. Och då ska man som speciallärare eller specialpedagog vara väldigt stark för att ifrågasätta det.

Men att specialpedagoger och speciallärare resonerar olika kring elevernas skolsvårigheter har inte bara betydelse för vilka åtgärder som eventuellt sätts in. Det kan också ha en inverkan på synen på professionen, menar Kerstin Göransson.
– Om det finns en samsyn så indikerar det ju att det är professionens röst som gäller; vi kan det här, det är inte bara något vi tycker. Man kan ju fundera på om vi pratar bort vår egen legitimitet genom att inte att hävda att elevernas skolsvårigheter ligger inom vårt, alltså pedagogikens, kunskapsområde.

Kerstin Göransson hoppas att resultaten av studien kommer att diskuteras på ett bredare plan.
– Om det är det så att man formas av skolan eller organisationen där man jobbar så får det konsekvenser för yrkesrollen, för förutsättningarna att göra sitt jobb och vilka professioner som ges legitimitet. Det här kan man reflektera över, är det så vi vill ha det?

Studien Professionalism, governance and inclusive education – a total population study of Swedish special needs educators finns publicerad i Journal of Inclusive Education. Studien har gjorts inom ramen för projektet Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet.

ur Lärarförbundets Magasin